- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
14

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UTOPIER

flickorna sågo manliga ut, tänkte Blanche, då hon
såg deras damasker, korta kjolar och skotska
yllemössor. Och de skulle sova i chalet om natten och
i soluppgången gå upp på alpen; och äta ost och
bröd och dricka vitt vin. Utan föräldrar, tanter
eller lärarinnor. Hon kände sig som en fånge,
bevakad av två vakterskor som aldrig kunde somna.
Om hon bett få bada, hade de följt henne med två
termometrar; hade hon bett få rö på sjön, hade
de tagit tre karlar och två psalmböcker med sig;
hade hon bett få gå ut med kamrater, hade de
följt med. Tänkte hon en gång en ostyrig tanke,
så läste de båda fastrarne den genast och
ertap-pade henne; erfor hon känslor av upprorisk art, blev
hon genast genomskådad. Hon hatade dem. Hon
ville springa från dem, kasta sig i sjön, men då
kände hennes väl dresserade hjärta ett styng. Hon
var otacksam; dessa två människor levde endast för
henne och hon var deras enda glädje. Hon var deras
glädje, men vad gåvo de henne för glädje? Jo, de
gåvo henne levnadskost och uppfostran, men ett
barn kan icke känna sig tacksamt för levnadskost,
ty det har ännu icke upptäckt att man får vara
tacksam för att bara få leva.

Men uppfostran! Det var sant; hon var utsedd
att hämnas hela sitt kön, hon skulle bli student och
visa världen, att kvinnan icke var mannen
underlägsen, något som världen aldrig betvivlat, men som
den stränga fastern hade alldeles klart för sig. Hon
skulle hämnas, hämnas den stränga fasterns
oförrätter, som hon lidit av allt mankön, emedan ingen
enda av hennes friare varit löjtnant vid kavalleriet.
Hon skulle dessutom ersätta den välvilliga fastern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free