Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYBYGGNAD 85
grönska; marken var torr och luften smekte huden
som ljumt vatten; men på lungorna och blodet
verkade den starkt som ett ädelt vin. Hon kom att
tänka på vårarne vid Lac Leman, på drömmarne som
hon ärvt av ett förgånget febersjukt släkte, som
diktade om verkligheten, och vilkas hjärnor med deras
höga temperatur försatte alla fasta kroppar i
gasformigt tillstånd att de blevo oåtkomliga för sinnena.
Genom intim beröring med den verkliga verkligheten,
genom studier av livsläran eller biologien hade
hennes tankar kommit ner till jorden och kände sig
där lugnare än uppe i luften. Men de där
drömmarne? Vad hade de rört sig om? Om ovunna
verkligheter. Drömmen om mannen hade hon sett
på väg att förverkligas, men hon hade släppt den av
fruktan.
Hon gick ut ur allén och kom in i trädgården.
Där blommade körsbärsträd, vita och gröna som
brudar, men hon hade blickarne av vana riktade mot
marken och observerade dem ej.
Hon satte sig på en bänk och såg huru
trädgårdsmästaren vände mullen med sin spade, för att
den bättre skulle bli utsatt för luftens upplösande
inverkan och genom sin upplösning och död som
mineral ge liv åt de högre växtexistenserna.
Bredvid trädgårdsmannen stod en kärra med gödsel, ur
vilken han tog en spade då och då för att blanda
i jorden. Trädgårdsmannens lilla son lekte bredvid
honom och stannade stundom för att se på arbetet.
- Hör du, far, sade han, vad har du där
i kärran?
- Jo, Jean, svarade fadren, det skall bli
jordgubbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
