Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Det gamla och det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
102 I VÅRBRYTNINGEN
känna en ljuvlig ting; ser du det var min stolthet,
min enda äregiriga dröm att få lämna mitt dopnamn
till eftervärlden på en god dryck. Jo, ser du, jag är den
förste vissångaren i Uppsala, men du har aldrig hört
mig... Kör det inte med droskor ner på landsvägen?
Jo min själ; nu vet jag; de ha öppnat hovet i dag,
och jag ligger här som en stackare - vet du vad
hovet är då?
- Eklundshov förstås?
- Se, det kunde du! Annars vet ni fasligt lite,
nutidens ungdom, men det är därför att ni bara
kommer hit och läser på examen, era kanaljer; förr låg
man här och studerade; men ni ha blivit så
praktiska nu; ni går hellre in i diskonten, än ni ligger och
informerar som man gjorde förr, för ni har lärt er
att det blir uträkning i längden; det kommer väl den
dagen då studentkåren bildar ett stort aktiebolag -
nå du har väl inte något diskontlån ännu?
- Nej, men jag har en liten växel i banken;
jag tog honom bra kort, men de långa äro så dyra.
Nu började det att fnysa och pusta i byltet.
- Växel, kort, lång! Vad säger du, gosse! Men
du är ju inte myndig?
- Å, de se inte på trassenten, bara man har
en styv acceptant!
- Om jag förstod huru en växel såg ut; vad är
acceptant för slag?
- Det är han som skriver mitt över papperet!
- Det vill säga, han går i borgen?
- Ja han måtte väl göra det, inte vet jag.
- Nå hur får du en sådan där acceptant?
- Man tar en livförsäkring!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
