Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICITET OCH GERMANISM
85
endast skulle kunna leda till allmän oförmögenhet
och död och vi följa med ögat vart sandkorn,
som glider genom timglaset, för att rannsaka om
det icke gömmer en sannolikhet, som talar till
vårt bästa.
III.
Med klassicitet förstår jag den odling, som
uppnådde sin mest samlade och fulländade
utbildning i hellenismen men som även omfattade
Rom och, ständigt lätt igenkännlig, sträcker sina
yttersta förgreningar ända in i det närvarande.
Som vi alla veta restes den klassiska
odlingen på opersonlig lydnad under det skönt
be-funna och på en aristokratisk känsla för den yttre
värdigheten, för formen, för sanningens och
fullkomlighetens uppnående i det objektiva. I denna
vördnad för det objektiva och med tanke på
jämvikt och skönhet utmejslade Platon sin stat som
ett bildhuggareverk och grundade Aristoteles
empirismen och byggde romarna med oöverträffad
konstruktiv skärpa sin statsenhet. Germanismen
åter är subjektiv och framskjuter känslan och det
personliga gent emot både andlig och statslig
objektivism. Kristendomen, som i romanska
händer förvandlades till ett cäsariskt maktmedel, ett
svärd och en tiara, sammansmälte skyndsamt på
germanernas grund med de folkliga elementen.
Visserligen anbefaller kristendomen så till vida
objektivism, att han fordrar ett uppoffrande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
