- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
15

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄTTEN SCHEFFER.

Denna släkt anses härstamma från en mycket, gammal adlig ätt, som i
flera århundraden haft sitt hemvist i Franken, i trakten af Frankfurt am Main,
och hvars första med säkerhet kända medlem var en Peter Schöffer von
Gerns-heim, hvilken år 1449 skall hafva biträdt sin svärfader, Johan Faust eller Fust,
vid uppfinnandet af boktryckerikonsten och anordnandet af världens första
tryckeri. Han skref sig ofta blott för Peter von Gernsheim och var Glericus,
eller af det andliga ståndet, samt hade tre söner, Peter, Johan och Ivo Scheffer,
om hvilka man ej känner något med visshet.

En Henric Schæfer från Mainz, af den gamla patriciska släkten Schöffer
von Gernsheim, inkom till Sverige och blef konung Johan III :s faktor eller
agent i Finland. Hans sonsons son blef adlad med namnet Heerdhjelm; denna
ätt utdog år 1766.

En Ivo Scheffer von Gernsheim, född 1540 eller 1550, var bördig från Franken.
Han blef prætor eller landsdomare i Nieder-Erleback vid Frankfurt a. M. och
var gift på 1580-talet med Elisabeth Schmidt, af tysk adel. Hans son, Johan
Scheffer, född 1586, bosatte sig för bättre religionsfrihet i den lutherska läran,
till hvilken han liksom hans föräldrar bekände sig, i Strassburg, där han dref en
betydande handel både med växlar och andra varor: Han dog 1640 af
hjärtängslan. Gift 1620 med Elisabeth Kraschel, född i Aachen och dotter till Petter
Kraschel, som var en berömd patricier, och hvars förfäder gjort sig kända för
lärdom och rikedom.

Johan Scheffers och Elisabeth Kraschels son Johannes Schefferus var född
i Strassburg 2 febr. 1621. Den enskilda undervisning, han fick i sitt
föräldrahem, hufvudsakligen riktad på praktiska förvärf, var icke ägnad att väcka hans
håg för lärda sysselsättningar. Icke desto mindre blef han student 1637 och fick
följande år företaga en studieresa genom Tyskland. Denna resa och i
synnerhet den bekantskap han därunder gjorde med sin tids lärde, sporrade honom
till ansträngningar, och snart började han vinna rykte som en lärd af
framstående ra,ng. När Skytteanska professionen i Uppsala blef ledig 1648, inkallade
drottning Kristina Johannes Schefferus att bekläda denna lärostol. Den
Skytteanska professionen, så kallad efter sin stiftare, riksrådet Johan Bengtsson Skytte,
var den tiden egentligen en läroanstalt inom själfva universitet till unga
ädlingars uppfostran och utbildning för statens tjänst. På. det att de adliga
adepterna alltid skulle befinna sig under professorns vård och uppsikt, var öfre
våningen i Skytteanska huset inrättad till en slags kasärn, där de i anstalten
inskrifna hade sin bostad. Enligt stiftelsens föreskrift skulle hufvudämnena för
undervisningen utgöras af statslära och vältalighet, men enär båda dessa
vetenskaper ännu då stodo i närmaste samband med de klassiska auktorerna,
gjorde Schefferus studierna af dessa samt svenska historien till hufvudsak för sina
arbeten både som författare och föreläsare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free