- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
16

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

Han ägnade sig äfven åt kritiska undersökningar af svenska antikviteterna,
men kom härigenom i häftig tvist med åtskilliga andra vetenskapens stormän,
Verelius, Olof Rudbeck d. ä. och sin egen svärfader, Loccenius, samt förde mol;
dem polemisk skriftväxling ända till sin död. Hos hofvet och aristokratien stod
han däremot i stor ynnest och åtnjöt från bägge hållen många bevis på
bevågenhet. Då han en gång i de kungligas närvaro i Uppsala hållit ett tal öfver
regementsförändringen 1654, hängde drottningen på honom en guldkedja och
till-lade honom en pension af 1,000 rdr specie. Är 1665 utnämdes han till "Professor
honorarius juris naturae et gentium", samt blef följande året, när
antikvitetskollegium inrättades, en af dess första medlemmar. För ett sitt tal till konung
Karl XI erhöll han 1673 en belöning af 100 dukater och utnämdes 1677 till
bibliotekarie med bibehållande af sina förra befattningar. Han afled i Uppsala
den 26 mars 1679.

Ehuru till födseln främling, gjorde sig Schefferus högt förtjänt om sitt nya
fädernesland genom hvad han verkade till främjande af dess odling och
utredande af dess forntids häfder. Antalet af hans skrifter är högst ansenligt. Gift
1648 med Regina Loccenia, dotter till den berömde professorn i Uppsala
riks-historiegrafen och preses i Antikvitets-akademien Johannes Loccenius och
Ursula Tamm, som var dotter till en borgare och patricier i Elberfeld i
Rhenprovinsens och Regina Tirscheck.

I detta äktenskap föddes fyra söner, af hvilka tre blefvo stamfäder för hvar
sin på riddarhuset introducerade ätt, nämligen

1 :o) Johan Scheffer, Nobil von Scheffer n :r 1200, hvilken ätt utslocknade på
1750-talet med stiftarens son.

2 :o) Peter Scheffer, stamfader för friherrliga ätten Scheffer n :r 144, hvilken
utdog 1799.

3 :o) Ivo Scheffer, hvars son Henric Theofilus naturaliserades som svensk
adelsman 1756 och introducerades på riddarhuset samma år under nummer 1975.
Denna släkt fortlefver ännu-

Den fjärde sonen Henrik Scheffer, f. 1655 d. 1700 i Nora, var bergmästare i
Nora och Lindes bergslager. Gift med Christina Geijer, d. 1699, dotter till
bergmästaren och ägaren till Börs hammare i Fellingsbro Christoffer Geijer och
Engelborg Carlberg, barnlös. (Han finnes ej upptagen i Anreps ättartaflor).

Ännu en gren af Schefferska ätten finnes. Den fortlefver i Frankrike med
samma namn och vapen som i Sverige och dit hör den i vår tid så berömde
målaren Ary Scheffer och är säkerligen af samma stam som den svenska.

Enligt släkttraditionen skall ätten Scheffer von Gernsheims äldsta
sköldemärke och stamvapen varit 3 gyllene sexuddiga stjärnor i blått fält och i
hjälmkransen en upprättstående gumse, men efter första korståget, år 1097, hvari en
Scheffer von Gernshèim deltog i den skara, som fördes af Duc Robert de
Ver-mandois och bestod af folk från Franken och Burgund, delades skölden i två
fält, det ena blått som förut med tre gyllene stjärnor, det andra af silfver med
tvänne korslagda stafvar till minne af korståget. Sedermera ändrades vapnet
ännu en gång, så att i det blåa fältet med stjärnorna insattes en spärre, detta
som artighet mot en fröken Sparre, när hon äktade en Scheffer. Något dylikt
giftermål känner dock riddarhusgenealogierna ej. Ättens nuvarande
vapenstjärna utgöres af en sköld, på längden fördelt i två lika fält, det högra af silfver
med två "en sautoir lagda crochets" d. v. s. ett rödt Andreaskors med krokiga
ändar ; i det vänstra fältet, som är blått, står en gyllene sparre emellan tre
sexuddiga stjärnor af guld. På skölden en öppen tornérhjälm, utur hvilken
uppstiger öfre delen af en silfver-hammel eller bagge ; kransen och löfverket af guld,
silfver och blått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:42:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strokirk/1/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free