- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
19

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

ballonge\ ordnandet af adliga jungfrustiftet m. m., och därtill med ett så
vidtomfattande skriftställareskap, att man af honom räknar mer än trettio olika
tryckta arbeten.

Carl Fredrik Scheffers broder, Ulrik Scheffer, var född 5 aug. 1716. Efter
slutade studier i Uppsala ingick han på den civila tjänstemannabanan, men vid finska
krigets utbrott 1741 utbytte han pennan mot svärdet och fick anställning som
adjutant hos svenska öfverbefälhafvaren, grefve Charles Emil Lewenhaupt.
Följande år befordrad till löjtnant vid karelska dragonregementet ingick han i fransk
krigstjänst och erhöll plats som löjtnant vid regementet Royal Suédois. Största
delen af åren 1744—1751 deltog han i fransmännens fälttåg och avancerade till
öfverstelöjtnant vid grefve Fersens franska regemente samt därefter till öfverste.
Härunder bevistade han alla viktigare krigshändelser såsom fälttåget i Bayern
1745, öfvergången af floden Leck samt intagandet af staden Donauwerth, den
berömda reträtten öfver Rhenfloden under prinsen af Contis befäl, kampanjen i
Flandern och Brabant under fältmarskalken, grefven af Sachsens befäl,
belägringen af staden Maastricht m. fi. samt anförde flera gånger själfständiga
detachement, som invecklades i strid med fienden, och visade då stor beslutsamhet och
rådighet. Hemma i Sverige hade han under tiden befordrats till generaladjutant
i armén och öfverstelöjtnant vid Jämtlands regemente. Han återvände 1751 och
framträder vid 1751—1752 års riksdag i Hattarnes förnämsta led i såväl sekreta
utskottet som mindre sekreta deputationen och med kraft motarbetande hofvets
planer på ökad konungamakt. Rådet visade sin erkänsla genom att med ett nästan
enhälligt val utse honom till minister i Paris 1752. Därifrån återvände han 1755
för att vid de väntade spännande händelserna ställa sin stora erfarenhet till sitt
partis förfogande.

Han fick nu ånyo plats i sekreta utskottet och bidrog mer än de fleste att
framkalla de skarpa åtgärderna mot hofvet. Ständerna belönade honom med en
gratifikation af 3,000 rdr. specie. 1761 erhöll han ambassadörsvärdighet, men när
Mösspartiet kom till makten 1766, återkallades han från sin ministerpost och
återgick till tjänstgöringen vid armén samt transporterades till öfverste och chef för
Västgöta-Dals regemente.

Vid 1769 års riksdag satt han ånyo i sekreta utskottet och var en af dess
inflytelserikaste medlemmar samt inkallades i rådet sedan hans äldre bror Carl
afböjt sitt återval, som ofvan är nämdt. Blef 1770 serafimerriddare samt erhöll
följande år grefvebrefvet, men tog ej introduktion för denna värdighet. I maj
1772 afgick han ur rådet, men återkallades af Gustaf III dagen efter revolutionen,
då han tillika förordnades till kanslipresident. Vid uppnådda 67 år (1783)
nedlade han alla sina ämbeten, tillbragte de sista åren mestadels på sin egendom
Stora Ek i Västergötland och dog där 1799 och slöt på svärdsidan friherr liga
ätten Scheffer.

Under sina krigsår i Frankrike visade han många prof på tapperhet och
mannamod och var äfven liksom sin broder Carl Fredrik en skicklig diplomat.
Som kanslipresident ar Ulric Scheffer en icke oviktig person i vår historia,
ehuru han personligen ej synes mycket på den politiska skådebanan. Erfaren, klok
och försiktig förekom han, så länge han satt vid styret, mera betydande
rege-ringsmisstag, och skulle säkerligen hafva räddat regeringen från än flera
sådana, om Gustaf III alltid gjort sin premiärminister underkunnig om sin planer.
Till sin personliga karaktär var han i många fall raka motsatsen till sin äldre
broder, Carl Fredrik ; stark hushållare både för sig själf och det allmänna, mer
slug än skarpsinnig, lugn och försiktig, samt rikare på erfarenhet än på
kunskaper, vunna genom djupare studier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free