- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
53

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

marherre Linroth på Storfors, som gömde honom på ön, tills han fick tillfälle att
fly till Danmark. Horns dorn blef sedan ändrad och lindrades till förlust af
adelskap och evärdelig landsflykt. Under namn af Fredrik Claesson bodde han
med sin familj i Köpenhamn och afled där 1823.

Af kammarherre Klaes Gustaf Linroths och hans makas Juliana Catarina
Silfversköld fyra barn nådde endast tvänne mogen ålder, nämligen sonen Mauritz
Thure, född 1760, död 1781 ogift i Kristinehamn, sedan han två dagar förut gjort
testamente af 10,000 daler kopparmynt till sin faders kusin, fru Catharina Anrep,
född Linroth, och hennes man hofjägmästaren Jacob Herman Anrep, för den
vänskap och det förtroende, de visat honom, samt dottern Johanna Sophia, född
1755, död 1838 i Örebro.

Hon blef gift med krigsrådet Gustaf Adolf Sahlefelt n :r 959, men deras
äktenskap var ej synnerligen lyckligt, oaktadt de hade flera barn. De voro bosatta
i Örebro, där Sahlefelt ägde Blekholmen, d. v. s. nuvarande Frimurarholmen,
äfvensom den tomt, där bland annat sparbankshuset, teatern m. m. nu äro
belägna. På denna tomt låg vid denna tid längs Svartån en långsträckt gul
byggnad med frontespis, hvilken beboddes af Sahlefelts, och som för längesedan
skattats ålt förgängelsen. Ehuru makarne Sahlefelt bodde tillsammans och intogo
sina måltider vid gemensamt bord, hade de öfverenskommit efter flera års
äktenskap att aldrig tilltala hvarandra, hvilket beslut orubbligt vidmakthölls i öfver
tjugu års tid. Hvarje meddelande dem emellan måste sålunda ske genom
förmedling af tredje person, och då de förde stort hus och sågo många gäster, ledde
det emellanåt till mer eller mindre komiska förvecklingar.

Krigsrådet Sahlefelt var ett original i flera afseenden och många historier
berättas om honom. En må här anföras.

Precis på minuten kl. 10 hvarje kväll gick han till sängs och det tillgick
sålunda, att han stod afklädd och färdig att lägga sig, då tutningen från kyrktornet
började, när klockan slog 10. Han lyfte då ena foten i sängen och förblef i
denna ställning tills tionde tutningen gått tillända, och då lyfte han den andra
foten efter och lade sig.

Men en dag hade af någon anledning 10-tutningen inställts. Sahlefelt stod
som vanligt afklädd och väntade, men ingeting hördes af. Han trodde först att
hans gamla klocka dragit sig, men så var ej fallet, och under så ovanliga
förhållanden kunde han ej på länge förmås att gå till sängs. Sannolikt förkylde
han sig i sin lätta nattdräkt, kanske bidrog den starka sinnesrörelsen äfven, ty
han insjuknade häftigt och dog inom kort. Sin stora förmögenhet skänkte han
genom testamente till en aflägsen släkting Erik Johan Bergenschöld, sedermera
landshöfding i Örebro.

När major Klaes Linroth till Alkvättern och Storfors afled 1726, öfvergick
Alkvättern till hans änka, Sara Ehrenpreus, som med kraftig hand förde spiran
och förvaltade egendomen. Hon dog därstädes tjugo år senare, eller 1746, och
sonen, brukspatron Salomon Linroth, född 1708, öfvertog då godset. Han dog
hastigt af slag 1756 och är begrafven i familjegrafven i Bjurkärn. Han var gift
med sin kusin, Agneta Ehrenpreus, dotter till öfverdirektören Joachim
Ehrenpreus n :r 1313 och Anna Hilletan n :r 1022, och hade 7 barn, af hvilka fyra dogo
under uppväxtåldern.

Dottern Catharina Charlotta, född 1744, blef gift med kaptenen Carl Niklas
Carpelan n :r 38 till Holmen i Södermanland

Sonen Carl Linroth, f. 1740, student i Uppsala 1752, från sergeant utan lön
befordrad till fänrik vid Västmanlands regemente 1758, transport till Närike ocn
Värmlands regemente 1764 genom tjänstebyte med fänriken Carl von Weinberg,
löjtnant 1765, stabskapten vid första majorens kompani 1773, hvarifrån han fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free