Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN SOOP.
Bland nu lefvande svenska ätter är den Soopiska en af de förnämligaste och
äldsta.
Den är uradlig, hvarmed i allmänhet förstås, att den är en frälsesläkt, som
nämnes i häfderna redan på 1300-talet eller dessförinnan, d. v. s. innan
adels-bref eller diplom, vapen och sköldebref kommo i bruk, till skillnad från
bref-dXÜig ätt hvarmed menas, att stamfadern på grund af särskildt bref upphöjts
i ärftligt adligt stånd eller förlänats sådan värdighet.
De första dylika bref eller diplom man känner, utfärdades af tyske kejsaren
under sista hälften af 1300-talet och den äldsta vapenförläning, som veterligen
utdelats, utfärdades af honom 5 juli 1401.
Något bestämdt vapen och släktnamn, som medföljde deras frälse, hade dessa
uradliga släkter ej, men de förde i allmänhet ett sköldemärke, som sedermera
ofta gaf upphof till ättens släktnamn och vapen.
I Sverige utgafs det första kända sköldebref, hvaruti vapnet bestämdes, den
1 oktober 1431 af konung Erik XIII för Tord Sandersson. Frälsebref utan
föreskrifna vapen förekommo dock redan på 1300-talet och utfärdades såväl af
konungen som af enskilda personer, såsom af riksdrotsen Bo Jonsson Grip och
riksmarsken Carl Ulfson Sparre.
Då riddarhuset instiftades år 1625 och de adliga ätternas inbördes nummer
skulle fastställas, befanns att en hel del ätter voro af så gammalt ursprung och
långt tillbaka gående härstamning, att deras nummerföljd på riddarhuset ej
kunde rättvisligen bestämmas annat än genom lottdragning och fick ätten Soop
sålunda n :r 10.
Genom riddarhusordningen af år 1626 stadgades, att adeln, som nu blef fullt
ärftlig, skulle delas i tre klasser, nämligen herreklassen (grefvar och friherrar),
riddarklassen (ättlingar af riksråd) och svennekiassen ("den gemena adeln").
Lilliehöök af Fårdala fick på riddarhuset n :r 1 och Uggla n :r 100. Af de
100 första ätterna fortlefva i vår tid 27 stycken nämligen:
N :r 1 Lilliehöök af Fårdala, n :(r 7 Sparre af Rossvik, n :r 9 Ulfsparre af
Brox-vik, n :r 10 Soo]), n :r 13 Natt och Dag, n :r 15 Ribbing, n :r 16 Boije af Gennäs,
n :r 17 Hård af Segerstad, n :r 25 Wallendorff, n :r 36 Trolle, n :r 37 Rosenstråle,
n:r 38 Carpelan, n :r 49 Bratt af Höglunda, n :r 51 Roos af Hjelmsäter, n :r 54
Gyllencreutz, n :r 66 Lilliehöök af Gällared och Kolbäck, n :r 70 Liafle, n :r 78
Wernstedt, n :r 86 Stuart, n :r 87 Stråle af Ekna, n :r 90 Brahe af Hagelsrurn,
n :r 91 Mörner, n :r 93 Silfverhjelm-, n :r 96 Pauli, n :r 98 Stålhandske, n :r 99
Silfversparre, n :r 100 Uggla.
Vid tiden för riddarhusets instiftande ansågs ätten Soop för en af landets
främsta och den hade lämnat ej mindre än 7 riksråd förutom många andra
förtjänta och högt betrodda män.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
