Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
lades han äfvensom ringen i en blykista, som var en skänk af drottning Maria
Eleonora.
Nu låg ringen i fred och ro i mer än 200 år, tills början af 1840-talet, då Erik
Soops kista öppnades - Härvid befanns, att ett finger lossnat från handen och
att ringen låg lös bredvid.
Excellensen grefve Carl Henrik Posse, som af en händelse vistades i Skara
på genomresa, var närvarande vid graföppnandet och han tog helt enkelt ringen
ur kistan och behöll den, då han ansåg sig hafva rätt till densamma, enär Eirik
»Soops hustru hette Posse af samma ätt som han. Nu uppstod tvist mellan
prästerskapet i Skara och excellensen Posse om bättre rätt till ringen, men enligt en
kunglig resolution tillerkändes Posse densamma mot erläggandet af en viss ej
obetydlig lösesumma. Han afled 1843 och slöt själf sin ätt, men hans systerson,
hofmarskalken Gari Fredrik Hammarhjelm, som utreddle boet, lämnade nu ringen
till hufvudmännen för ätten Soop, kammarherre Åke Soop, mot samma
lösesumma som Posse betalat och äges den nu af kammarherre Soops sonson, Erik
Eriksson Soop.
Öfverste Erik Soop hade aflidit af blessyr er, öfveransträngning och mödor
under krigen vid 40 års ålder den 15 mars 1632 hemma på Stora Bjurum. Han
var gift med sin syssling både på fädernet och mödernet Anna Posse, dotter till
ryttmästaren Göran Nilsson Posse n :r 14 och Ingeborg Johansdotter Natt och
Dag n :r 15, men var barnlös.
Fem år efter hans död lät hans änka uppsätta det af bildhuggaren Peter
Kejser i Amsterdam utförda sköna konstverket, Soopska monumentet i Skara
domkyrka, till minne af öfverste Soop och hans tappra gärning. Det är hugget
i svart och hvit Carraramarmor. Hufvudstommen är svart, men alla prydnader
hvita. Öfverst i allegoriska figurer ser man tron, hoppet och kärleken;
nedanför en Amor, som i ena handen håller Soopska och i den andra Posseska
vapnet.
På fondväggen sitter en hvit marmortafla i haut relief framställande
räddningsscenen vid Stuhm och däröfver läses en latinsk inskription, som i
öfversättning lyder: "Till Guds ära och templets förskönande blef detta monument
här upprest år 1637 åt minnet af den ädelborne och högsinnade herr öfverste
ETik Soop till Bjurum och hans ädelborna maka Anna Posse".
På en svart sarkofag mellan pelarne, som uppehålla monumentets tak, ligga
öfverste Soops och hans makas bilder, mejslade i hvit marmor och där
nedanför står blykistan, som ännu gömmer Erik Soops jordiska kvarlefvor och på hvars
lock finnas afbildningar, som minna om de segrar, han bidragit att vinna.
Svenska akademien lät 1800 prägla en minnespänning öfver öfverste Erik
Soop. På ena sidan af denna synes Soopska vapnet och dessa ord: "Ericus
Soop Ghiliarcha" och på den andra den historiska räddningsbragden samt denna
inskription: "Eripuit Regem medioque ex hoste recepit XVII Junii MDCXXIX.
(Han ryckte konungen ur fiendens midt och tog honom åter den 17 juni 1629.)’’
I högtidstalet öfver Erik Soop inom svenska akademien samma år, som
medaljen präglades, förlägges handlingen till Stuhm.
I den Soopska släkten har med stor pietet förvarats ända tills våra dagar,
utom den omtalade ringen, äfven en del andra saker, som tillhört öfverste
Erik Soop.
Främst bland dessa är hans kyller, som 1910 införlifvades med
Lifrustkammarens i Stockholm samlingar. Detta kyller har förutom dess historiska värde
äfven stort konst- och antikvitets v är de, då det utgör ett synnerligen vackert
prof på 1500-talets konstskicklighet. Kyllret är förfärdigadt af tjockt hjort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
