Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Olof Buren, nobil. Burenstam n :r 2156, f. 1752, d. 1821, Johan Camitz tredje
svärson, var på sin tid en af Sveriges störste godsägare och bruksidkare. Han
ä.o-de bland annat i Närike Stjärnsund, som han 1785 köpte af grefliga ätten
Dohna-’ Skyllbergs bruk, som han inköpte 1776 af frih. ätten De Geer, Vissboda,
Tjälivesta m. fi. Efter hans död öfvergick Stjärnsund till hans svärson
öfver-ste Hagelstam, som 1823 sålde det till konung Karl XIV Johan, Vissboda tillföll
hans svärson presidenten C. M. af Robson, men Tjälfvesta och Skyllberg
stannade i Burenstamska släkten, Skyllberg i jämt 100 år eller till år 1876, då det
•öfverläts på Skyllbergs bruks aktiebolag. Det hade emellertid under dessa 100
år betydligt utvidgats och förstorats.
Johan Camitz till Öfre Degerfors och Degernäs hade äfven, som ofvan
anförts, fyra söner. En af dessa Arvid var född 1758 och afled samma år. Af
.de trenne öfriga blef
1) Johan, f. 1752 d. 1809, (enligt Örnberg 1911), brukspatron på Lidetorp och
Norra Håkenbohl;
Per, f. 1755 d. 1319.. brukspatron på Norra Håkanbohl;
Carl Georg, f. 1762 d. 1790, brukspatron på Degernäs.
I Visnums härads kyrkoböcker finnes antecknadt 1666: "Fru Anna Skytt
till Holan kiöpte Håkanbohl af bönder 16 . . (årtalet är ej fullständigt utskrifvet).
Nu få hennes arfvingar besittning derå = Tingsnotarie Ingemar Larsson
Tingvall 1661."
Hon torde sålunda få anses som egendomens grundläggararna. Vidare
finnas anteckningar:
1668, "Välb. Joak. Kock på Håkanbohl."
1694, "Håkanbohl Joak. Kocks säteri.’7
1695, "Prinserud under Håkanbohl warit skattelagdt till 1/i, men duger
cnappast för Va-"
1698, "Håkanbohl, 1 skattesäteri, 1/2 1662 och 7G 1675, under hälften, bebos
af wälb. Joak. Kock."
En Johan Koch var 1650 auktuarie i hofkansliet och fick 1652 under
Norr-Köpings besluts villkor HålTunda, Roted och Rotebäcken med Råbäcken i
Ny-sunds socken under sätesfrihet, hvilken flyttades till Håkanbohl 1666. Då nu
fru Anna Skytts arfvingar kort förut, eller år 1661, fått lagfart på egendomen,
synes Johan Kock inköpt den af dessa; eller kanske var han själf en af
arfvingarna, hvilket ej synes osannolikt, då ju hans förläning af drottning Kristina
just omfattar hemman belägna alldeles intill Håkanbohl.
Hans son Joakim Kock till Lidefors och Håkanbohl fick 1680 bekräftelse på
detta gods och höll under danska kriget sex väl rustade ryttare.
Fernow nämner i sitt "Archivum Vermlandicum" angående Håkanbohls
hemmansbruk i Rudskoga: "Der har Joachim Kock först uppbyggt en
hammare på skattefrälse egor och fått privilegium med 6 års frihet d. 27 aug. 1679."
1686 d. 4 maj fick bemälde Kock lof att inrätta ännu en hammare, dock att
tackjärn hämtas både från Filipstad och Karlskoga. Här skulle blifva 2 härdar
och i det stället en nedrifvas i den förra hammaren.
1691 den 22 juni utfärdades privilegier att transportera västra Håkanbohls
hammare till Lidefors ström på skattehemmanet Lidens ägor i Rudskoga (Nysund).
1699 den 5 juli tillstånd att transportera östra hammaren med två härdar till
Lidefors ström i Edsbergs härad och Nysund.
1729 den 29 jan. resolution på östra hammarens transporterande enl. kongl,
förorodning 1740 tilldelades Håkanbohls bruk 450 skeppund och skatten var 8
skeppund. Lidefors hammare taxerades till 800 skeppund smide år 1695.
Efter dessa förflyttningar kom Håkanbohls bruk att ligga på östra sidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
