Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
126 rdr rmt., förareboställe 7* mtl Sickelsta i Kumla. 80 rdr rmt,
rustmästareboställe 72 m^l S. Vik i Kumla, 101 rdr rmt, furidareboställe 7.x mtl Sickelsta
i Kumla, 80 rdr rmt, fältväbelboställe 1 mtl Kala i Kumla, 297 rdr rmt, 1 :sle
trumslagareboställe 1/i mt>l Prästbolet i Täby, 2 :dre urumslagareboställe 7;,
mtl Damsäter i Hallsberg, pipareboställe 7S m^ Viggerud i Hallsberg, 21 rdr rmt..
Men en stor dei af Örebro län roterades ej. Alla bergslagshäraderna
befriades från tungan, nämligen Nora, Lindes, Nya Kopparbergs och Grythytte
bergslager, hvilka förr tillhört Västmanland, Karlskoga, förr tillhörigt Värmland, samt
Lekebergs bergslag. Dessa åtnjöto rotefiihet, icke allenast för de hemman
som drefvo bergshandtering, utan äfven för alla andra belägna i samma ort.
Enahanda är förhållandet med Lerbäcks socken och större delen af dithörande
bergslag, såsom också med Axbergs socken i och för svafveldriften vid Dylta, men
några s. k. hjälprotar funnos dock därstädes. I Bodarne socken ligga endast
hjälprotar samt Kils och Hofsta socknar nyroterades i början af 1800-talet.
Hedan Karl X Gustaf hade infört en beklädnad, som beträffande dess snitt
var lika för hela infanteriet, men af olika färg för hvarje regemente. För
Närike och Värmlands regemente bestod den af röda kortbyxor och papgojgrön
jacka, hvilken ganska snart äfven fick röd färg med blåa uppslag. Till denna
dräkt hörde äfven grå filthatt med stora brätten, uppfästa på högra sidan.
Efter införandet af indelningsverket förseddes alla svenska regementen med
en likformig uniform. Den bestod för infanteriet af lifmunderingen "liveriet",
som bekostades af kronan, samt "slitklädningen", bestående af rock och byxor
af vadmal, som anskaffades af rotehållarne eller för hvilken erlades till knekten
beklädnadspängar med 12 daler kopparmynt, hvilka dock inom kort nedsattes
till 4 daler på grund af rotehållarnes klagomål öfver "den olidliga tungan1’.
Först 1858 öfvertog kronan kostnaden för soldatens hela utrustning.
Lifmunderingen bestod af en klädesrock, hvars färg från. och med 1657 blef
mörkgrå, till hvilken fick åtgå 8 fot, 4,5 fot bredt kläde samt ] fot kläde till
uppslag, vidare blå klädeskarpus (en sorts mössa), ett par blåa strumpor, gula
knäbyxor och en lång gui väst af Sämskskinn, svarta skor med stora spännen
samt handskar med lång kragar, äfvenledes af gult Sämskskinn. Dessa fick endast
begagnas under möten och mönstringar och skulle däremellan förvaras af
rote-hållaren i rotekistan.
Karpuserna afskaffades snart och i stället infördes hattar af mörk filt med
ett brätte uppvikt, så att tre hörn bildades. Denna modell på uniformshatten
bibehölls ända till 1779. Äfven anlades hårpungar, för uppläggning af håret,
hvilket förut begagnats kortklippt, och dessa behöllos till 1724.
Otaliga äro ;de förändringar, som uniformen ’undergått från.
indelningsverkets början och tills nu, såväl med afseende på färg som snitt, men den
blågula färgen har alltid varit förhärskande, äfven om den tidtals delvis
uppblandats med rödt eller hvitt, ända tills våra dagar, då den radikala bestämmelsen
utfärdats, att armén i mån af nyanskaffning skall anlägga en uniform af
gråfärg och de gamla traditionella blågula svenska färgerna komma sålunda att
inom närmaste framtid helt och hållet försvinna.
Beväpningen utgjordes vid 1600-talets slut af en kort soldatvärja för hvarje
man samt af eldvapen, s. k. musköter, och pikar. Gustaf II Adolf bestämde,
att på ett normalt kompani skulle finnas 54 pikenerare och 72 musketerare, för
utom befälet.
Musköten var försedd med luntlås och som stöd vid eldgifning hade den
en lös gaffel Musköten utbyttes mot flintlåsgeväret, hvartill första modellen
fastställdes 1692 med en kaliber af 20 m :m, och det var äfven försedt med
bajonett. Piken utträngdes dock endast ganska långsamt af bajonetten och först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
