- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
119

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

1-23 afskaffades den helt och hållet. Flintlåsgeväret bibehölls ända till fram på
850-talet, då det ersattes af 1845 års slaglåsgevär, som i sin ordning fick vika
sfÖr 1867 års remingtongevär med bakladdningsm.ekanism, och detta for
nuvarande mausergeväret.

Från Gustaf II Adolfs tid hade hvarje kompani sin fana, i likhet med de
förutvarande fännikorna, men huru dessa till en början sågo ut; vet man dock
ej Sannolikt voro de lätt små, prydda med riksvapnet eller olika sinnebilder och
valspråk. De voro af tunn taft och sletos naturligen hårdt under de långa
fälttågen, och detta förklarar, hvarför inga af dessa första Närikes och. Värmlands
regementes kompanifanor finnas i behåll. År 1658 beställdes en hvit och sju
papegojgröna fanor af dubbel taft och målade sinnebilder, för regementets
räkning. Endast liffanan, som var till färgen hvit, finnes i behåll och förvaras
i lif rustkammar en. Hvarje kompanifana hade, förutom en rik ornering, som var
lika för alla, en särskild sinnebild. Tredje kompaniets, från hvilket man torde
få anse att Örebro kompani leder sitt ursprung, var en bild af Fortuna, lyckans
cnidinna. Sedan fingo kompanierna nya fanor, 1674. Om dessa känner man ej •
mera, än att på tyghuset i Köpenhamn förvaras två röda fanor med
Närikes-vapnet, cl. v. s. två korslagda förgyllda skäktor eller pilar emellan fyra hvita
rosor, hvilka fanor danskarne skulle eröfrat i slaget vid Lund. I början af
Karl XII :s härtåg utbyttes de öfriga mot nya, enligt den år 1686
fastställda-typen.

På våren 1731 fick regementets alla tio kompanier nya fanor enligt 1686 års
modell och var liffanan hvit med riksvapnet och ett litet landskapsvapen i
hörnet, de öfriga karmosinröda med Närikes landsskapsvapen omgifvet af två rika
lagerkvistar i grön taft med blad och gula bär. Två af dessa fanor finnas i
lif-rustkammaren och två i artillerimuseet i Stockholm. Ännu en af dem, nämligen
den som tilldelats majorens kompani (nuvarande Askersunds kompani) och som’
enligt gällande föreskrifter skulle förvaras i Viby kyrka, har efter långvarig
glömska och vanvård återfunnits därstädes och i oktober månad 1914 öfverlämnats
till Örebro läns museum. Dessa fanor ersattes 1766 af sex nya; lif fanan hvit och
lik den föregående, men kompanifanorna diagonalt delade med Närikes
landskapsvapen under en öppen krona i midten. Man hade nu frångått bruket att
mala fanornas ornering och utstyrsel, hvilket dock återtagits af 1892 års
fan-kommitté, ty detta är utfördt med plattsöm och schattérsöm.

Af dessa fanor finnas en i behåll i artillerimuseum och tre i Lifregementets
grenadj är ers hufvudförråd i Örebro. Kompanifanorna förvarades i kyrkorna,
lifkompaniets i Askers, majorens i Viby och Örebro kompanis i Nikolaikyrkan
i Örebro.

Denna fana är den sista, som tilldelades Örebro kompani, tv man öfvergick
så småningom till endast en fana pr bataljon, enligt 1845 års fankommittés typ ;
dessa voro för Närikes regemente röda och pryddes af segernamnen Narva.
Klissow, Fraustadt, samt slutligen till endast en fana för hela regementet,
hvilken för de flesta regementena skulle blifva blågul, enligt 1892 års fankommittés
förslag, men för Lifregementets grenadj är er hvit med ej mindre än 22
segernamn, eller med andra ord lika som dem Lifregementet till fot under sin korta
tillvaro användt..

Fordon, tross och utredningspersedlar förvarades intill slutet af 1700-talet
vid kompanichefernas bostad, men år 1777 fick regementet 10 st. trossbodar, en
för hvarje kompani. De voro byggda af rotehållarne och skulle äfven
underhållas af dem. De i rotekistorna förvarade lif munderingarna flyttades i
allmänhet från rotekistorna dit, men gevärs-, remtygs- och delvis
utredningspersedlarna stannade kvar i soldatens vård, liksom tredje munderingen. Det var just den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:42:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strokirk/1/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free