- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
238

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

Appelberg till Hessleberg och Hållika i Finland, f. 1609 död 1672 i Narva.
De-ras barn adlades till Appelberg n :r 904.

De sju sönerna nådde alla mogen ålder., men tre af dem efterlämnade inga
afkomlingar, nämligen Arvid, om hvilken man endast känner, att han 1639 höll
i Uppsala en oration "De Stratgematibus’. Lefde vid faderns död 1649 och
nämnes i decidationen af hans likpredikan samt dog ogift.

Mårten, som blef dödsskjuten vid Schweinfurth i Franken 1647 och är
begrafven i staden Nördlingen i Schwaben norr om Donau, bekant från 30-åriga
kriget för svenska härens nederlag därstädes 1634, samt GustoJ, som 1664 var
kapten vid ett dragonregemente och som var gift med en von Fitinghoff; om han
efterlämnade barn, känner man ej. De öfriga fyra voro

I. Harald, f. 1612 d. 1674, svensk resident hos holländska Generalstaterna.

II. Anders, f. 1614 d. 1686, landshöfding i Hernösand, krigskammarråd.
III. Johan, lefde ännu 1679, major vid Lifregementet.

IV. Samuel, d. 1655, ryttmästare vid Lifregementet.

Af dessa fyra ättegrenar fortlefver endast den yngsta, den från Samuel
härstammande. Haralds gren utgick redan med hans son Carl. Anders ättegren
lefde längre eller till 1815, men Johans afkomlingar utslocknade i midten af
1700-talet med hans barnbarn.

I. Harald Appelbom till Forsmark i Roslagen var född 1612 på Söderby
och afled 1674 i Haag. Han inskrefs 1631 under namn af Haraldus Andreæ vid
Franekers universitet och upptog 1640 namnet. Appelbom, under hvilket hans
fader Anders Haraldsson 1645 adlades.

Han ingick på den diplomatiska banan och blef 1642 korrespondent och 1647
kommissarie i Amsterdam. Är 1650 utförde han lyckligt ett uppdrag, nämligen
att i Haag medla tvisten mellan Nederländerna och Portugal. Legat till
parlamentet i England 1652 för att utreda den engelska handeln på Ryssland. Legat
till Generalstaterna af förenta Nederland samma år och erbjöd han dem Sveriges
medling i kriget mot England. Under åren 1653—1657 var han stadens högste
styresman; denna värdighet afskaffades 1719. Han utnämdes 1657 till resident
hos Generalstaterna, 1663 till hofråd och extra ordinarie Abgesandt till förenta
Nederland och till envoyé 1665.

Han stod högt i gunst hos konung Carl II i England som yttrade om honom :
"att han ville anförtro sin krona och spira i hans disposition" (enl. 1668 års
Råds-Protokoll).

Harald Appelbom var en af de mest framstående diplomater, som Sverige
någonsin ägt. Hans långa diplomatiska tjänstetid, 1652 till 1674, tillbragtes
nästan helt och hållet i Holland och endast en kortare tid i England. Hollands
och Sveriges yttre storhet begynte samt utvecklade sig ungefär samtidigt och
upphörde sig för båda i början af 18 :e seklet, då deras maktställning rubbades
och de nedsjönko till makter af andra ordningen.

Sveriges sträfvan efter ett "dominum maris baltici", d. v. s. herraväldet
öfver Östersjön, hvilken skulle blifva en svensk insjö, framträder öppet under
Gustaf II Adolfs tid för att af Carl X Gustaf omsättas i kraftig och hänsynslös
handling för dess förverkligande. Hollands handelsintressen på Östersjön hotades
nu, hvilket ledde till konflikter mellan Sverige och Holland, som endast med
svårighet kunde biläggas på diplomatisk väg. Slutligen utbröt öppen fejd 1658, då
Carl X Gustaf for andra gången anföll Danmark. Holland ställde sig på
Danmarks sida och en stark holländsk flotta sökte bana sig genom Sundet för att
undsätta Köpenhamn. Detta lyckades äfven efter en för svenska flottan ärofull
fastän ogynnsam strid vid Kronborg och Köpenhamn blef räddadt.

I sin gradualafhandling "Bidrag till kännedom om Sveriges och Nederländev-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free