- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
71

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄTTEN ENGELBREKTS ÖN

71

Ehuru dåtidens auktoriteter och förnämsta fackmän på området förklarade
förslaget vara olämpligt och oanvändbart, omfattade Engelbrektson detsamma mecl
inresse, sedan ett försök i liten skala mecl några fotogentunnor gifvit honom
ett begrepp om verkningsgraden. Han beslöt att ännu en gång göra ett försök,
visserligen det sista, för att komma till ett godt resultat och ganska
omfattande ändringar vidtogos i fabriken under ledning af Müntzing, hvilken
anställdes som dess ingeniör. Här stannade han till 1879, då han öfvergick till
Munksjö pappersbruk. Derefter öfvertog’ han ledningen vid det af honom 1897
nybyggda pappersbruket Timsfors viel Lagan intill 1902, clå han slog sig ner
i Stocldiolm såsom innehafvare af Svenska Pappersbyrån och utgifvare af Svensk
Papperstidning. Alvar Müntzing var en af clen svenska pappersindustriens
mest kända personligheter och som teknisk nyskapare är lians namn fästadt viel
metoderna för framställning af kraftpapper och osaneladt takpapper samt viel
vigtiga uppfinningar inom cellulosaindustrien.

Diffusionsbatteriet liksom öfriga ändringar viel Gustafsfors medförde de
åsyftade resultaten. När sedermera Müntzing föreslog Engelbrektson att i
stället för vanlig cellulosa göra färdigt starkt omslagspapper direkt, omfattade
lian ifrigt detta förslag, fastän dåtidens pappersmakare ansågo det omöjligt
att af endast cellulosa åstadkomma papper. Papperstillverkningen kom till
stånd, sedan en clel svårigheter öfvervunnits, hvari Engelbrektson med intresse
deltog och sedan pappershandlarnes motstånd mot det nya fabrikatet brutits,
började fabrikationen gå väl och äfven blifva lönande.

Hvilken stor betydelse för Sverige cellulosa- och papperstillverkning dessa
experiment hade, är uppenbart.

Men äfven i ännu en och för Sverige alldeles ny industri skulle han blifva
banbrytare. Genom sin nära vänskap med ofvannämnde ingeniör W. Wenström
kom han att intressera sig för dennes son ingeniör Jonas Wenström och följde
mecl aldrig svigtande intresse hans banbrytande arbete på det elektromotoriska
området. Genom Engelbrektsons bemedling blef det möjligt för Wenström att
utexperimentera den första svenska dynamomaskinen och sjelf deltog Engelbrektson
flitigt i dess tillverkning i clen lilla kvarn-smedjan. Denna konstruktion af Jonas
Wenström blef grunden till clen stora industri, som nu är verldsbekant under
namnet Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (A. S. E. A.) i Vesterås.
Förutom Engelbrektsons nekrolog med porträtt 1911 har A. S. E. A:s egen
tidning äfven 1915 infört en berättelse af maskinarbetaren i kvarnsmecljan
sedermera öfververkmästaren i A. S. E. A. G. Rehlin skildrande ett »historisk-t
ögonblick» i clen svenska dynamomaskiner tillverkningshistoria, hvilken här
återgifves:

»Jonas Wenströms kroppskonstitution jäfvade fullständigt sentensen: »en
sund själ i en frisk kropp». Han egde nog en sund själ i alla afseenden, men
så var lians kropp så mycket mera defekt. Kroppsligt svag från sin tidigaste
barndom egde han en i största mått utvecklad intelligens. I religiöst och
politiskt afseende frisinnad i ordets högsta bemärkelse var han i umgänget
vänlig och skämtsam. Men han var fattig och sålunda hänvisad att söka få
hjelp-,samma och framsynta menniskor att offra pengar på hans uppfinningar. En
sådan man fann han i civilingeniören och kvar negaren G. A. Engelbrektson i
Örebro.

En dag på sommaren 1882 kommer Jonas Wenström på sitt stilla och
rättframma sätt till ingeniör Engelbrektson och visar honom de fullbordade
rit-ningarne till sin dynamo och frågar: »Vill farbror vara god och hjelpa mig att
få min dynamo tillverkad?»

»Tror du att den kommer att lemna ljus?», frågar Engelbrektson,
»Ja, jag är säker på det», svarar Jonas Wenström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free