- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
88

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

ÄTTEN EHRENPOHL

dess upphörande, utan det fortfor till 1584-, då clen sista nunnan i Nadendals
kloster erhöll konungens bref om underhåll från Pontus De la Gardies fögderi
i Finland, hvarefter klosterkyrkan blef sockenkyrka. Dessförinnan omtalas,
att Gustaf Wasa 1554 uppbar af klostret 28 lödiga mark kyrksilfver och att
Johan III derifrån erhöll en ofantlig mängd dyrbarheter.

Den svenska damens besök i Maria Haast afslutades mecl åhörandet af en
vesperguclstjenst kl. 4 på aftonen i klosterkapellet. Under densamma hördes
nunnornas sång från deras kor omvexlande med latinska böner i ett oredigt
mummel. Sex stora vaxljus brunno på altaret. De officierande utgjordes af
en mycket gammal prest klädd i hvitt samt en korgosse. Presten låg mest på
knä under bön och mot slutet af gudstjensten öppnade han ett skåp i altaret
samt framtog och visade kommunionkalken, clå sången formligen jublade från
nunnornas kor. Korgossen necl i kyrkan, som ej syntes synnerligen andäktig,
enär han allt emellanåt skrattade, tände rökelsen och svängde rökelsekaret. Han
var, efter hvad som sedan upplystes, son till borgmästaren i Weert och clet
ansågs för en stor heder för en familj i staden, att en dess medlem fick
tjenstgöra viel Birgittinerklostret.

Efter vespern, som andades djup religiös stämning och gjorde ett
outplånligt intryck på åhöraren, var tiden för afresan snart inne. Afskedet från
Abedissan och syster Catarina var hjertligt och för den senare synbarligen mycket
smärtsamt, ty hon tycktes häftigt upprörd. Hennes sista ord voro: »Om nöcl
och svårigheter påkomma, sänd mig ett kort derom, så skola vi här i klostret
hålla andakt för Eder i nio dagar, det hjelper alltid. Dessutom becles clet
alltid hvarje dag i Maria Haart för Sverige». Dermed återgick syster Catarina
till klostrets stillhet.

Ur ordningsregierna för klostret Maria Haart må anföras:

l:o) Kl. 3 på morgonen uppstigning och klädsel samt en half timme
derefter »Mettan-Laudes», d. v. s. morgonanclakt i kapellet, hvarunder oftast äfven
sjunges Prim.

2:o) Kl. 5 f. m. Meditation och en timme derefter förrättas Nattvardsgång,
hvilken omedelbart åtföljdes af Den heliga Messan. Efter dess slut intages
frukost bestående af kaffe och på icke fastedagar äfven en smörgås.

3:o) Kl. V2 8 f. m. sjunges Ters och derefter inträder arbetstid till kl.
11, då middagen serveras. Under arbetstiden, som kl. 9 afbrytes en stund för
af sjungande af Sex och Non, skall tystnad råda och samtal få ej egra rum.
Efter middagen inträder ånyo arbetstid, men under rekreation, d. v. s. under
samtal och rosenkransen bäres vanligen.

4:o) Kl. V2 3 e. m. serveras kaffe under en kort föreläsning ur
Thomas-à - Kempis verk och arbetstid råder till kl. 4 e. m., clå Vesper sjunges och om
altartjenst förrättas äfven Complet, d. v. s. fullkomlig ritual. Om detta sker
eller ej, beror på, om klostrets direktör, som äfven är direktör för
studentkollegiet, har tid dertill.

5:o) Kl. 6 e. m. är aftonmåltid och rekreation till kl. 6,45 e. m., då
aftonbönerna begynna.

Klostret Maria Haart är fattigt och nunnorna arbeta sjelfva för sitt
uppehälle; syster Catarinas mångskiftande förmåga togs här lifligt i anspråk.
Hennes betydande talang som målarinna kom. väl till pass och hon har utfördt
en mängd målningar för kloster och kyrkor, hvilka betingat betydliga
försäljningsvärden. Redan som barn lärde hon sig att knyppla Vadstenaspetsar och
hon var redan som ung ovanligt skicklig i konstbroderi. Detta kom till stor
nytta i klostret, der hon ännu på gamla dagar utförde cle utsöktaste
kyrkprydnader, verkliga »Klosterarbeten». Till Påfvejubiléet 1888 fullbordade hon ett
arbete föreställande Vadstena kloster i silke och guld samt silfverbrodclerier,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free