Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ÄTTEN WITFOTH
sattes, i främsta rummet mot Kierman. Han skildes genast från sin befattning
som direktör vid Ostindiska kompaniet, hans egendom belades mecl kvarstad
och han dömdes för svikligt förfarande till 1 månads vatten och bröd samt
lifstids fängelse på Marstrands fästning, cler han afled som fånge 1766. Han
ligger begrafd i Riddarholmskyrkan och är säkerligen den ende
Marstrancls-fånge som fått ett så förnämt hvilorum. Fyra år derefter, då mösspartiets mera
af partihäitskhet än af rättvisa utöfvade stränghet mot vexelkontorets
medlemmar framkallat reaktion, vände sig allmänna opinionen till deras förmån och
Kiermans barn och styfbarn återfingo alla af fadern uttagna ersättningsbelopp
samt adlades »för faderns förtjenster» med namnet Kiermanskölcl.
Kierman var född 1702 och son till rådmannen i Askersund Anders
Svensson Kierman, blef grosshandlare i Stockholm samt rådman cler 1742,
riksdagsman i borgarståndet och dess talman. Dristig, slug och beräknande vann han
ett ofantligt inflytande inom ståndet.
Hindersmessan i Örebro 1777 synes Hans Witfoth hafva besökt ty uti
Örebro Veckotidning N:o 3 för clen 18 januari 1777 uppräknas: »Hwarest alla
til instundande Marknad från andre orten til denne stael ankommande
Herr-skaper och Ståndspersoner hafwa sina Logements». Der omnämnes brukspatron
Wittfott logerande i gården N:o 107 på Norr. Denna gård, som jemte
husar-stallet refs 1912 för att lemna plats för Centralparken, var belägen viel Jerntorgets
östra sida mecl fasad mot torget och hade en gammaldags förnämlig prägel.
2) Carl Witfoths yngste son Gustaf Witfoth var brukspatron på Gysinge bruk
i Gestrikland och till 2/a af Högfors bruk i Vestmanland tillsammans mecl
grosshandlaren i Stockholm Christian Hebbe, född 1698, clöd 1762, som egde den
återstående tredjedelen. Sin andel i Högfors försålde Witfoth 1768 till Christian
Hebbes son brukspatron Andreas Hebbe, föclcl 1734, döcl 1825. Gustaf
Witfoth blef en af de första riddarne af den vid konung Gustaf III:s kröning 29
maj 1772 nyinrättade Wasaorden. Gift mecl Kristina Brandt erhöll han två
döttrar Hedvig Catarina och Carolina.
Hedvig Catarina Witfoth, föclcl 1758, clöd 1791, ingick 1774 äktenskap mecl
brukspatronen på Fagersta bruk i Vestmanland, ledamoten af Patriotiska
Sällskapet Anders Barchæus, född 1742, döcl 1792, till Gammelstilla och Gysinge bruk
i Gestrikland samt Aspenäs säteri i Vestmanland.
Slägten Barchæus är en gammal prestslägt från Stora Tuna i Dalarne och
känd från slutet af 1500-talet. Anders Barchæus och Hedvig Catarina
Witfoths dotter Anclrietta Christina Barchæus, född 1780, död 1833, blef 1803
gift mecl kammarherren, friherre Nils Trolle till Klågerup i Skåne, föclcl 1777,
död 1827.
Gustaf Witfoths yngsta dotter Carolina Witfoth, född 1765, död 1810,
ingick 1782 äktenskap med dåvarande expeditionssekreteraren i Jusitierevisionen
Samuel Uggla, född 1750 i Hedemora, der fadern var kyrkoherde, clöd 1812 i
Stockholm. Denna slägt är ej af samma stam som adliga och på riddarhuset
introducerade ätterna Uggla N:o 100 och friherrliga Uggla N:o 69, utan är en
bergsmansslägt från Falun, af hvilken en medlem omtalas såväl af Tegel som
af Celsius i deras historia om Gustaf I Wasa.
Samuel Uggla adlades 1772 som belöning för sitt nit vid revolutionen mecl
namnet af Ugglas. Han blef sedan landshöfding i Stockholms län,
öfverståthållare, En af Rikets Herrar samt serafimerridclare och upphöjdes till grefve
och friherre af Ugglas. Han egde Forsmarks och Johannisdals bruk i Roslagen
samt Stäket och Löfstaholm i Uppland, Gysinge bruk m. m.
Ätten Witfoth är för längesedan utgången såväl i Sverige som i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
