Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
VON DELLVIG, VON DEL WI G, DELLWIK
kom ryttmästar J. Zöge till undsättning med 70 ryttare; han innehade clå
öfverst elöjtnants grad. Han var öfverste för ett regemente om 499 man,
tillhörigt garnisonen i Stralsund under dess belägring 1715, då Carl XII clen 16
november led ett känbart nederlag vid Stressow på Rügen och den 11 december
måste lemna Stralsund åt sitt öde och efter en äfventyrlig sjöresa återkom till
Sverige samt landade i Trelleborg.
Yid Carl XII:s infall i Norge på våren 1716 anförde Delwig, nu vorden
generalmajor, såsom hans närmaste man viel ledningen af invasionen uncler
konungens direkta befäl 4000 man och midsommaraftonen 1716 stupade han med
genomskjutet hufvud under belägringen af Fredrikshall.
Hans genealogi och härledning finnes ej bevarad men efter ali sannolikhet
tillhörde han den till Estland och Liffland ursprungligen från Westphalen
i Tyskland inflyttade grenen af von Dellvigska ätten, af hvilken ättegren
flera medlemmar under 1600- och 1700-talen inkommo till Finland och Sverige.
Genom Carl XI: s indelningsverk fick hären en fast och enhetlig
organisation, som dock behäftades af svagheten att sakna krigsreserv. Genom
kontrakten mellan kronan och de olika landskapen om uppsättning af ett visst antal
knektar i hvarje landskap hade arméns numerär blifvit fix och kunde ej utökas.
Detta blef dock oafvisligt nödvändigt under Carl XII:s långa och omfattande
fälttåg och frågan löstes sålunda, att tre eller flera rust- eller rotehåll ålades
att utöfver den ordinarie roteringen, gemensamt uppsätta en extra karl. Af
dessa bildades de s. k. männings regementena hvilka kallades tre, fyra eller
fem männingsregementen, allteftersom tre, fyra eller fem rust- eller rotehåll
gemensamt drabbats af clen nya tungan i afseende på rekryteringen. Bland
förteckning på officerare tillhörande dylika regementen återfinnes en
öfverstlöjtnant Berndt Dellevick och en öfverstlöjtnant Otto Gustaf von Dellvig.
I Sverige har funnits en naturaliserad men ej på riddarhuset introducerad
ätt von Dellvik, som förde samma vapen som adlig^a ätten von Dellvig N:o
1771, och som var af samma stam som denna. Dess förste kände medlem är
Wolter von Dellvik gift med Anna Dorotea Georgsdotter von Berdin.
Hans son Henrik von Dellvik, naturaliserad svensk adelsman och romersk
riksfriherre von Dellvik, arfherre till Wiedendorff, Zahrendorff, Blücher och Lillo,
Timpkenborg, var född i Liffland 1620; volontär vid konung Uladislaus Lifgarde
i Polen 1638; gick efter tre års tjenstgöring der i hollänsk och efter ytterligare fem
år i fransk tjenst; återkom 1655 till Lifflancl och blef öfverstlöjtnant i svensk
tjenst, naturaliserad svensk adelsman 18 december 1661 och får behålla slägtens
adliga vapen; kommendant i Malmö 1664, generalmajor af infanteriet 1668, vice
guvernör öfver Bremen och Verden samt kommendant i Stade 1669;
generallöjtnant af infanteriet 1675 afsked 1676 samt öfverkommendant i Hamburg
samma år. Han upphöjdes af kejsar Leopold i riksfriherrligt stånd och blef
generallöjtnant i hollänsk tjenst, men måste taga afsked från krigstjensten för
sina blessyrers skull och bosatte sig då på sina gods i Meklenburg. Under
tjenstgöringen i Holland bevistade han belägringen af Genappe, stormningen af
Gent, Hulst m. m., under tjenstgöringen i franska armén deltog han i en mängd
stormningar och fältslag; var äfven med under Carl X Gustafs polska och
danska fälttåg; erhöll under stormningen af Fredriksodde 1658 en svår blessyr
och uppförde sig vid alla tillfällen som en tapper krigare och fältherre. Han
afled i Hamburg 1696 utan manliga arfvingar och slöt sjelf sin ätt.
Henrik von Dellvik var trolofvad med Anna Maria Gyldenklou, clöd 1705,
mot hennes föräldrars vilja, hvarom utspann sig en vidlyftig rättegång.
Hennes föräldrar voro presidenten i hofrätten för Pommern och Rügen Anders Gylle,
nobil. Gyldenklou N:o 269 och Anna Burea och hon blef sedan gift med Kungl,
räntmästaren Börje Olofsson Bureus, nobil. Cronberg N:o 626 till Hanstavik
och Lina i Södertörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
