Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen / 58 (1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

58 ÄTTEN STROKIRCH (STROKIRK)

den till Georg Camitz. Denne bebodde ej stället, liksom ej heller hans son
Johan Camitz den äldre. De bodde nämligen i Kristinehamn men drefvo smidet
vid Öfre Degerfors.

Johan Camitz den äldres son Johan Camitz den yngre, född 1720, död
1779, nämnes som den förste brukspatronen på Degernäs och Öfre Degerfors,
som var der bosatt. Han bebyggde hufvudgården och ordnade Den så, som
den nu i hufvudsak ter sig och att herrgården var färdigbyggd 1745, torde vara
påtagligt, ty detta år firade hans faders kusin Maria Camitz, född 1692, död
1749, der sitt tredje bröllop meD superintendenten (biskopen) i Karlstad Nils
Lagerlöf, född 1688, död 1769, i hans andra gifte. Hans barn i första giftet
adlades för faderns förtjenster till von Lagerlöf N:o 2038.

Johan Camitz den yngres yngste son Carl Georg Camitz, född 1762, död
1790, blef efter sin fader egare till Degernäs och Öfre Degerfors bruk, hvilket
ärfdes af hans enda barn Karolina Maria Camitz, född 1790, död 1871, gift 1809
med öfversten Gustaf Adolf af Chapman, född 1762 i Karlskrona, död 1859 i
Mariestad, hvilken som ofvan är anfördt 1839 försålde stället till Jeppe Strokirk.

NORRA HÅKANBOL I NYSUNDS SOCKENS VERMLANDSDEL

I Strokirska släkten stannade Degernäs till år 1903, då sterbhusdelegarne
efter ryttmästaren E. C. Strokirk och hans maka Ulrika Charlotta Emerentia
Hammarhjelm afyttrade detsamma till bergsbruksidkarne Carl och Johan Jansson
från Agen i Degerfors kapellförsamling.

Angående Håkanbohls gård finnes antecknadt i Visnums härads
dombok: »Fru Anna Skytt till Holan kiöpte Håkanbohl af bönder 16...
(årtalet ej fullständigt utskrifvet). Nu få hennes arfvingar besittning härå =
Tingsnotarie Ingemar Larsson Tingwall 1661.» Hon torde sålunda få anses som
gårdens grundläggarinna. Vidare finnas antecknadt:

1668, »Välb. Joak. Kock på Håkanbohl.»
1694, »Håkanbohl Joak. Kocks säteri.»
1695, »Prinserud under Håkanbohl warit skattelagdt till 1/4, men duger
knappast för 1/8».
1698, »Håkanbohl, 1 Skattsäteri, bebos af Wälb. Joak. Kock.»
En Johan Kock var 1650 aktuarie i Hofkansliet och erhöll 1652 under
Norrköpings besluts vilkor Hållunda, Roted och Rotebäcken med Råbäck, alla i
Nysunds socken under sätesfrihet, hvilken flyttades 1666 till Håkanbohl. Då
nu fru Anna Skytts arfvingar kort förut, eller 1661, fått lagfart på egendo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>