- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
59

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ÄTTEN STROKIRCH (STROKIRK) 59

men, synes Johan Kock inköpt den af dessa; eller kanske var han sjelf en af
arfvingarne, hviljet ej synes osannolikt, då hans förläning af drottning Kristina
just omfattar hemman belägna alldeles intill Håkanbohl.

Hans son Joakim Kock till Håkanbohl och Lidefors fick 1680 bekräftelse
på detta gods och höll under danska kriget sex väl utrustade ryttare. Han
anlade 1679 Lidefors bruk och 1686 Håkanbohls bruk, hvilka efter vissa
förändringar och omflyttningar slutligen kommo att ligga vid Letelfven circa 3
km. söder om Håkanbohl intill hvarandra, det förra på vestra sidan det senare
på östra sidan om elfven. Deras drift och gång fortgick i öfver 200 år, men i
början af 1900-talet nedlades de och raserades fullständigt och vattenfallet
inköptes af Strömsnäs Jernverksaktiebolag.

Han ingick 1679 äktenskap med Brita Järnfelt, född 1656, dotter till
borgmästaren i Kristinehamn Olof Persson Järnfält, född 1627, död 1692, och Emelie
Flygge, född 1634, död 1702, stamföräldrar till ätten Jernfelz N:o 1676.

Joakim Kock afled 1711 och efterlemnade en son Anton von Kock, född
1693, död i början af 1750-talet, som nu ärfde Håkanbohl och jernbruken. Han
blef sergeant vid Nerike och Vermlands regemente 1715 och erhöll afsked som
löjtnant 1724. Var med i Skåne 1714 samt deltog i norska fälttågen 1716 och
1718. Af drottning Ulrika Eleonora sändes han 1720 som »Express» till Polen
och kallades i det för honom utfärdade passet för nobilis, men han har ej varit
introducerad på riddarhuset. I vapenskölden förde han en blomma på sin
stängel och på den öppna tornerhjelmen tre dylika.

Han hade en broder Johan von Kock, som 1720 adlades med namnet Cock
von Gyllenstein och introducerades på riddarhuset emellan N:ris 1737 och 1738.
Han uteslöts dock 1726 helt och hållet ur matrikeln enl. ridderskapets och adelns
beslut, detta på grund af hans begångna missgerningar och brott.

Han blef adjutant vid öfversten, friherre Gustaf Adam Taubes dragoner
samt kornett 1704, löjtnant derstädes 1706; fången, vid Pultava 1709 fick han
vid återkomsten till fäderneslandet 1719 generaladjutants karaktär.

Hans lefnadsöden blefvo nu synnerligen äfventyrliga och han begick flera
brott, hvilka slutligen förde honom till stupstocken.

Af hertig Fredrik af Hessen Cassel, sedermera konung Fredrik I, sändes
han med skriftliga order till Skåne för att enlevera öfverste Lorentz Kristoffer
Stobée, borttaga hans papper och öfverlemna honom till landshöfdingen och
öfverkommendanten i Malmö, hvilken skulle hålla honom i hemligt förvar och allt
detta verkställdes äfven. Sedan emellertid Stobée genom rådets mellankomst
blifvit fri, började han rättegång och undersökning i saken och nu visade sig,
att rent personliga intressen och lidelser, men äfven politiska orsaker, spelat
in vid förföljelsen mot honom, derför att han stod i spetsen för det holsteinska
partiet, som motverkade hertig Fredriks val till konung.

Cock medverkade äfven längre fram i en intrig mot öfverste Stobée. Dess
förlopp var följande. En kapten Anders Gyllenroth hade, såsom allmänt
ansågs på uppdrag af Fredrik I, utgifvit sig för att vara Stobée samt på
offentliga ställen i Stockholm fällt förgripliga yttranden om Fredrik I, äfvensom
utspridt falska rykten, i akt och mening att få Stobée åtalad och fälld för
majestätsbrott. Derjämte hade han användt vittnen, hvilka under rättegångens
förlopp erkände, att de varit mutade för att vittna falskt och det hela blev en
riksskandal, som mycket undergräfde Fredrik I:s anseende. Stobée frikändes,
men Gyllenroth dömdes till döden och afrättades på galgbacken utanför
Skanstull i Stockholm 1722.

Cock von Gyllenstein hade äfven blifvt dödsdömd, men lyckades rädda sig
genom flykten. Han dömdes dock till lifstids fängelse på Marstrand och schavott
och hans namn fästes på kåken, der det stod i öfver 30 år. Han begaf sig nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free