Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN HERLENIUS, HERLEN
103
socken i Vermland. Hans enka Brita Catarina Stedt, född 1714, död 1796,
gjorde 1796 en tredjedel af Long till fideikommiss inom den grefliga
Löwenhielmska ätten. Hans dotter Sara Catarina Linroth, född 1739,
död 1826, hade nämligen 1757 ingått äktenskap med öfversten, grefve
Carl Gustaf Löivenhielm, född 1732, död 1788, egare till Apertin, Lökenie,
Karlslund och Katrineberg samt den af honom uppbyggda så kallade
grefgår-den i Karlstad. Han blef 1772 chef för Södra Skånska kavalleriet (nuvarande
Skånska dragonregementet), men embetet blef kort derefter honom fråntaget och
lemnadt åt hertig Carl, sedermera konung Carl XIII, såsom belöning för gjorda
tjenster under statshvälfningen samma år.
Grefvinnan Sara Catarina Löwenhielm, födcl Linroth, skildras såsom mycket
kraftig och myndig. Hon är clen s. k. »Apertikäringa» efter .sin egendom
Apertin i Kils socken, der hon vanligen bodde och om henne fortlefver ännu
en hel del legender och historier i Vermland. Äfven hennes sondotter,
grefvinnan Charlotta Ulrica Catarina von Gerdten — äfven honi originell och mycket
omtalad i Vermland — har kallats »Apertikäringa» och förvexlas ofta mecl sin
farmoder, som detta vedernamn dock ursprungligen tillkommer.
Grefvinnan Löwenhielm, föclcl Linroth, förvärfvade genom arf och köp i
början af 1800-talet Storfors och Bjurbäcken mecl underlydande egendomar.
År 1773 funnos vid sjelfva Storfors 2" stångjernshammare samt 2
knip-eller spikhammare. Vid Lillfors, Bjurbäcken, Spjutbäcken, Åminnefors och
Hättelfven, som lydde derunder, fanns på hvardera stället en
stångjernshammare. Masugnar voro belägna vid Nykroppa, Bjurbäcken och Skarphyttan.
Hätt-sjöhyttan eller Svånighyttan, som anlades 1638, nerblåstes redan 1690.
Efter kapten Linroths död 1816 — han hade sedan 1778 varit disponent
på Storfors, .som ofvan är anfördt — öfvertogs skötseln af bruket af
grefvinnan Löwenhielm^ son, kaptenen viel Lifgardet, grefve Carl Gustaf Löwenhielm,
född 1759, död 1839 på Lång. År 1820 skänkte hon honom Storfors1, och
Bjurbäcken mecl underlydande. Han vistades mestadels på sitt fideikommiss Lång
eller på grefgården i Karlstad men bibehöll dock ledningen af bruken med
biträde af bruksförvaltaren (Svenonius på Storfors och Ekelund på Bjurbäcken).
På Storfors hacle herrgården brunnit upp 1809 och endast flyglarne
återstodo. Under åren 1815—1821, då Löwenhielm var angripen af sjukdom,
fungerade såsom disponent hans svärson, öfverstlöjtnant Emil Adam von Gerdten
N:o 749, född 1772, clöd 1844. Efter Löwenhielms timade frånfälle 1839
uppbyggdes herrgården ånyo och arfvingarne tillsatte såsom disponent
kammarherre Claes Erih af Geijerstam N:o 2010, född 1801, död 1864. Två af
arfvingarne, sonen, generalen grefve Carl Gustaf Löwenhielm och yngsta dottern
grefvinnan Agneta Sophia Wrangel sålde dock sina andelar till
Göteborgsköpmännen Sven Renström, Peter Fröding och Peter Hammarberg. Efter
Geijerstam^ clöcl 1864 blef brukspatron Jonas Herlenius hans efterträdare och denna
befattning innehade han i nära 30’ år.
År 1866 blef Storfors aktiebolag. Några år derefter flyttades
stångjerns-s med jan vid Lillfors till Storfors. Vid Hättelfven och Spjutbäcken hacle smidet
redan förut blifvit nedlagt och äfven masugnarne vid Bjurbäcken och
Skarphyttan hacle sedan länge upphört mecl sin verksamhet. I medio af 1870-talet
vidtogos anstalter för anläggandet af ett valsverk vid Storfors, men till följd
af försämrade konjunkturer blef endast grunden lagd. Deremot anlades två
större moderna masugnar vid Ny kr opp a — clen gamla hacle nedbrunnit 1875 —
jemte bessermerverk, martinverk, valsverk och ånghammarsmedja.
Herlenius har beklädt en mångfald allmänna och enskilda förtroendeposter.
Uncler 1866—1867 var han ledamot af Riksdagens 1. kammare. Han var
dessutom en lång följd af år medlem af Vermlands läns1 landsting och under en
tid dess vice ordförande, var en af stiftarne af Kristinehamns Enskilda Bank
och sedan styrelseledamot der, var ledamot af direktionen föir Vermlands- hypo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
