Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYRELSE OCH FÖRVALTNING.
193
det uppehåll oeh den oordning uti ärendenas gång samt ändtligen till de
ståndstvister, som så ofta söndrat nationen, skakat samhällsordningens
grundvalar och kullstörtat forfattningen». Samma konstitutionsutskott uppstälde
äfven nya grunder för nationalrepresentationens ombildning, men den reaktion,
som inträdde under Karl XIH:s följande regeringsår, gjorde, att frågan vid
de närmast följande riksdagarna undansköts. Dock vann den åsigten mer och
mer mark, att orepresenterade samhällsklasser skulle inrymmas i de gamla
riksstånden och att sjelfskrifvenheten borde upphöra. Och så började man att
»komplettera representationen». I öfverensstämmelse härmed erhöllo
högskolorna och vetenskapsakademien representationsrätt i presteståndet,
bergs-bruksidkarne i borgarståndet, egarne af frälsehemman, säterier och rå- och
rörshemman i bondeståndet och slutligen städernas husegare i borgarståndet.
Men under det man inrymde allt flere orepresenterade medborgarklasser
inom de gamla stånden, blef don öfvertvgelsen allt allmännare, att denna väg
ej ledde till målet och att de många öfverklagade bristerna ej kunde afhjelpas
utan en fullständig ombildning af representationen och i samband dermed äfven
en omdaning af hela kommunalväsendet. Men i tretio år måste förfäktarne af
de allmänna valen kämpa med vänneme af klassvalsgrundsatsen, innan den
så mycket efterlängtade reformen ändtligen i december 1865 blef en
verklighet. Kommunallagarna äfvensom den nya förordningen om landsting hade
då redan någon tid varit i tillämpning. I adelsmötet erhöll emellertid
adeln ett skydd för sina få ännu qvarstående privilegier, liksom presterskapet
bekommit ett sådant för sina i kyrkomötetl.
Den nya riksdagsordningen är den vigtigaste af alla
grundlagsförändringar sedan 1809. Men hur betydelsefull hon är, någon rubbning af
statsskickets grundvalar afsåg hon ej, och någon sådan har hon ej heller medfört, så
vidt som konungs och folks ställning till hvarandra i grundlagen ännu är
den samma som förr. Dock har det blifvit en följd af bestämmelserna om de
årliga riksdagarna, om kamrarnas gemensamma omröstningar i anslagsfrågor
och om statsrådens deltagande i kamrarnas förhandlingar, att riksdagens
inflytande under den nya ordningen i hög grad vunnit i styrka.
En synnerligen vigtig förändring var äfven departementalstyrelsens
införande, hvilken nydaning utöfvat ett stort inflytande icke blott på
rege-ringsärendenas handläggning, utan äfven på förvaltningen i hennes helhet.
Hvad 1809 års lagstiftare företrädesvis afsågo, då de vid konungens sida
stälde en i grundlag stadgad, inför rikets ständer för sina rådslag ansvarig
konselj, var att trygga riket mot ett envälde utan lagliga rådgifvare. Detta
syftemål vans väl, men deremot lyckades man ej med den nya
statsrådsor-ganisationen gifva regeringen den enhet och kraft vid regeringsåren den as
handläggning och ledningen af den inre förvaltningen, som borde tillkomma
henne såsom den samfälda förvaltningens hufvud. Förvaltningens former,
som lemnats orörda af lshh ars män, voro ännu i allt väsentligt de samma
som under frihetstiden ueh t I jaktligen i hög grad invecklade och tunga. Att
J Don nya riddarl i ordi staldes den 22 juni 1866.
Sveriges historia. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
