Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin uppkomst från den verksamhet, som utöfvades af Karl Olof Rosenius,
redaktör af väckelsetidskriften Pietisten. I syfte att under
lekmannaverksamhetens form understödja kyrkans presterskap i befordrandet af kristligt
lif stiftades 1856 en forening af prester och lekmän, kallad den
evangeliska fosterlandsstiftelsen. Dess uppgift är att befordra den så kallade
inre missionen, och för detta mål verkar hon genom kolportörer, som
utsändas till landsorten för att hålla andliga föredrag och sprida religiösa
skrifter. Stiftelsen har i hög grad befordrat don andliga rörelse, som under
de sista årtiondena antagit en så stor utsträckning, men dermed torde hon
ock få dela ansvaret för de många missriktningarna i denna rörelse. Sjelf
står hon på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund, och sjelf har hon
fritt anslutit sig till det svenska kyrkosamfundets inrättningar, men de fria
föreningar för den inre missionen, som uppstått i orterna till följd af den
väckelse hon gifvit, synas redan hafva vuxit henne öfver hufvudet och mer
och mer böqat frigöra sig från hennes ledning. Seende i statskyrkan, som
får skulden för alla den enskildes felsteg och brister, det moderna Babel
och i hennes medlemmar Belials barn, sträfva de frireligiösa
föreningarna, hvilka redan i fråga om försoningen och nattvarden visat
benägenhet att skilja sig från hennes lära, att allt mer afsöndra sig från henne och
allt fastare sammansluta sig inbördes till ett de heliges samfund.
Gent emot separatister och bekännare af främmande trossamfund har
lagstiftningen i allmänhet visat en berömvärd fördragsamhet.
Religionsfrihetens stora grundsats är tydligt uttalad i 16:e paragrafen regeringsformen,
hvilken paragraf kan sägas innehålla Sveriges habeaskorpusakt. Visserligen
dröjde det flere årtionden, innan denna grundsats erkändes i tillämpningen,
men genom det så kallade judereglementet af 1838 och de kungliga
förordningarna af den 23 oktober 1860 och den 31 oktober 1873 hafva främmande
religionssamfund af kristen och judisk bekännelse fått tillstånd att i riket
bilda egna församlingar, på samma gång de förut i lag stadgade hindren för
utgång ur statskyrkan till annat religionssamfund undanröjts. Det stränga
konventikelplakatet af år 1726 utbyttes 1858 mot ett vida lindrigare sådant,
och äfven detta blof väsentligen förmildradt 1868. Sålunda har kyrkan
förlorat allt flere af de verldsliga vapen, hon hittills haft till sitt förfogande.
Men den nyare lagstiftningen har utgått derifrån, att det oj är med
borgerliga medel, missriktade andliga rörelser skola rättas. Och helt visst skall den
svenska kyrkan genom att uppriktigt söka afhjelpa de brister, som möjligen
vidlåda henne, genom att framgå i inre utveckling på rent protestantisk
grund samt slutligen genom att samarbeta med århundradets odling för
tillfredsställandet af menniskornas ökade ideala behof vida lättare göra sig till
herre öfver rörelserna utom herine än genom den borgerliga lagens arm,
vore den än aldrig så stark.
I kyrkans författning hafva stora förändringar vidtagits. Så skildes
genom 1862 års kommunalförfattningar och förordningar om kyrkostämma och
kyrkoråd en mängd icke kyrkliga ärenden från sockenstämman, hvilken nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
