Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
... rönte icke på långt när
detta inflytande af stegringen.
T sammanhang härmed omnämner styrel-
sen införandet fde engeleka Ängbåtacerte-
partiernaa e. k.
af orden: »barratry of the master and crewi
Rederierna vilja härigenom fnkalla sig i
0. m frän bedrflgerierAegångna afidä8ra_
’n tjänst stående befalhafvare och besfitt-
ffi JHittills hafva dessa ord dock icke,
3 vidt styrelsen haft «g# bekant^ någon
vidsträcktare mån vant intagna i sjäffva
certepartiernm men många kaptener hafva
däremot af sina redare utrustats med små
tryckta, gummibestrykna lappar, innehållan-
de »neghgence clause» med det uppgifna
tiWget Hvilka de med stor ihärdighet velat
klistra på konnossementerna, ehuru det dock
lyckats i endast få tall.
Efter att därefter hafva påpekat fördelen
af den expertbefattning, föreningen inrattat,
öfvergår styrelsen att yttra sig om
fjolårets eldsolyckor
vid sågar och trävarulager såväl i Sverge
Bom i Finland. Sålunda har ett af våra
äldre brandstodsbolag under fjolåret utbe-
talt 749,7^1 kr. i brandskadeersättningar för
¦ och trävaror. Däraf komma på Sverge
; kr. och på Finland 318,425 kr. En
enda""eldsvåda vid Sundsvall kostade 360,000
Styrelsen påpekar därefter, att man ge-
nom förbättradt bygnadssätt å ångsågarna
sökt skydda sig för eldfara, men erfaren-
heten har visat, att de vedbrännande ång-
båtar, som numera i så stor mängd dagfi-
een besöka sågverken i våra största skepp-
DiDgsdistrikt, äfven måste göras så oskadli-
.ra som möjligt. Då man ser alla dessa
passagerarebåtar, som dagligen besöka ku-
ierna vid sågverken utefter Angermanelfven
och i Alnösundet, och därtill känner, att
ett minst pubbelt så stort antal sågverken
tillhörande bogserbåtar, mestadels med hög-
trycksmaskiner, arbeta dag och natt under
högsommaren, så förundras man blott där-
öfvér, att ej ännu flere eldsolyckor inträffa,
styrelsen. Att ångbåtarne många
r förorsakat eldsvådor eller anbud där-
liU „. allmänt kändt. Därför bör äfven det
egna intresset mana hvarje exportör att, utan
trafikens hämmande, söka minska ångbåtar-
nes eldfarlighet. Till detta måls uppnående
finnes endast ett enda praktiskt medel, det
att verka därför, att alla båtar
to____oo., till vid sågverken, böra vara för-
sedda med gnistersläckore af säkraste och
bästa konstruktion.
1888 års Riksdag.
Motioner:
Första kammaren:
af hr Lundeberg: om statsbidrag till underhåll
af en kemisk station i Gefle;
af hr Lundin: om en tull å hafre, 2 kr. pr 100
om ändring och tillägg i lagen
•t aft deltaga i kostnaden för
iåll af tingshus och länsfän-
å krita, 1 krona
_ hr
angående
bygnad och
KtJS
pr 100 kilogram;
af densamme: angående tull på torfströ och torfa-
mull, 1 krona pr 100 kilo;
af hr Wara: angående fortfarande tullfrihet för
oblekt juteväf eller beredande i annat fall af ut-
väg för exportörer af varor i omslag af utländsk
sidan väf, att erhålla restitution af den för väften
erlagda tull-
a? hr Bexell: angående skrifvclse till konungen
med begäran om framläggande af förslag till be-
stämmelser i syfte att förhindra öfverdrifven ut-
försel af ungskog från delar af riket, för hvilka
särskilda stadgandan i ämnet ej förefinnas;
af densamme: om ändring af gällande föroduin-
gar rörande en allmän hypoteksbank för riket, samt
de allmänna grunderna för hypoteksföreningars
bildande och verksamhet;
af densamme: om anställande af undersökning
baranda jämte guld bör användas annan metall
såsom värdemätare;
af densamme: om förhöjda afgifter för frakt af
pritprops på statens järnvägar;
Jhr Adelsköld: om anslag å 15,000 kr. för an-
ställande af undervisningsförsök vid ett eller an-
nat därför lämpligt enskilde läroverk;
af hr Carlborg: om meddelande af bestämmel-
ser rörande klandertalen i fråga om verkstäld del-
ning af enskild utfarts- eller byväg;
af hr af Buren: om inrättande af ett inhemskt
obligationssvstem m. m.;
af hr Adelsköld: om anslag till inlösen af 500
exemplar utaf P. O. Bäckströms »Öfversigt af riks-
dagsförhandlingarne åren 1867-87»;
af densamme: angående skrifvelse till konungen
med begäran om utfärdande af en ny författning
ang. kontroll ofver tillverkning och försäljning af
af densamme: angående skrifvelse till konungen
med anhållan om proposition till nästa riksdag
rörande sammanslagning af post- och telegraf-
verken;
af hr Wallenius: om inrättande af ett riksban-
kens afdelningskontor i Mariestad;
af hr N. J. Boström: om tull å glaspulver;
af hr P. von Ehrenheim: om tillägg till 25 §
K. O.;
af hr Nyström: om förhöjd ersättning åt värn-
pbgtige för inställelse till vapenöfning;
af densamme: om åtskiljande af kamrers- och
kassörstjänsteroa vid riksbankens afdelningskon-
tor i Luleå, Östersund, Vcxiö, ViBby och Jön-
köping;
af densamme: om åvägabringande af utredning
och förslag till stärkande af rikets försvar mot
norr;
d anslag tU1 Dorra stambanans
af densamme: om åtgärdes vidtagande för att
Norges hela försvarsstyrka må kunna af h. m.
konungen användas äfven inom Sverges gränser;
af hr Mankell: angående tillägglfbevfllning för
¦ ^ w b,?st "d stetsregleringTn för år 1§89;
i *te W uFalk: om tiIläg8 tUl förordningen an-
gående Bparbanker den 1 oåober 1875;
af densamme: om utarbetande af förslag till en
sJlmån peasionsinrättninsr för barnmorskor m. m.:
ffla e!r
afaf,h/ Hedlund: med förslag till ändrad lydelse
9f\§ B« 9’ (äsvftande utvidgad rösträtt);
af hr Söderberg: Om tull å vissa slags bundna
bfcfer och kartverk m. m.;
ri^J» Smith: ang. mjöltullars bestämmande i
nghgt förhållande tfll eventuela spanmåtstullar;
å «- »mme: om beviljande af exportpremier
trf™>r /11» tullfrihet för säd som användes till
JST * äDdamäl att tiHw*» smör for
af det
^.^nsamme: om anslag för beredande af ränte-
fna län åt vissa bagerier?
, , Andra kammaren:
i ™ Sfii4*!1 Edvard Pettersson: om förändringar
i nu oäiLnj, tni]taxa rörande: alun och svafvel-
I, ammoniaksalter, barium- ocb stron-
~" "i. m., klorsyrade salter, koksalt m.
Kaja? och chokolad, tobak, läder, lim, husbiås och
TOn, oleomargarin, oljor, maskin- och vagns-
^orja, benkol, blanksmörja, färgningsämnen och
färger, fernissor och träsnrlt;
.f ," E. Fredholm m. fl.: om upprättande af ett
nksbankens afdelningskontor inom Skaraborgs län;
J* hr A. p. Linl: om tillägg till 52 § i kgl.
angående stämpelavgifter den 9 no-
fotogrTfia™1 °m 8kydd mOt efterhftrainin« af
af densamme: om att statsverket måtte tillskjuta
balfva den lega, som vid ny soldats anskaffande
.samt att det måtte strå rust- och rote-
för riksbankens afdelningskontor i Jönköping eller
om inköp af hus för kontorets räkning;
af hr P. Larsson i Fole: om ändring i folksko-
af hr "stor Mats Mathias Olsson: om ändring af
57 i förordningen angående kommunalstyrelse på
af hr Göransson: om ändring af § 23 i fattig-
rårdsstadgan;
af hr Wikstén: om ändring af 11 § 15 kap. kyr-
kolagen ;
af densamme: om ändring i grunderna för för-
valtning af statens skogsdomäner i Norrland;
af hr Brodin: om ändring i förordningen angå-
ende passagerareångfartyg 1 syfte att denna för-
träning mera måtte motsvara nutidens kraf;
af densamme: om anslag till unge män, som
önska egna sig åt handeln och vilja studera han-
delsförhållanden i afiägsna land;
af hr Elis Nilsson (Ystad): om inrättande af
ett statens penninglotteri;
af hr P. Svensson i Brämhult: om ändring af §
\ riksdagsordningen;
af densamme: om åsättande af införseltull ååt-
jkilliga slag af landtmannaprodukter samt om bö-
jandet af tullen å majs;
af hr Farup: om ändring af §§ 8 och 12 bevill-
att det måtte strå rust och rote
Hare fritt att med soldaten öfverenskomma, hu-
ruvida han skall åtnjuta förmånen af torpet eller
o^han mot torpets afstående skall erhålla kon-
ni? ahtt ^gwalden8tröm: om nnhållan hos kgl.
förordnas öfver Stockholms fofkskoledistrikt, sai^.
af 4000akÖDiDg &t hODOm ™&tte anvi8a8 ettbel°PP
3naifhr E> Fredholm: om antagande, med viss för-
ändring i lydelsen, af det af ordföranden i 1883
äp lagutskott, hr Bergström, i reservation afgifna
forslag till lag angående skyldighet för enslilda
»kogsegare i riket, med undantag af Gotlands samt
Norrbottens och Vesterbottens lån, att efter afverk-
"iug sörja för skogsåterväxt;
at hr P. A. H. Stjernspetz m. fl.-, om att vapen-
ofmngarna för den indelta armén och Vennlands
fiutjagarekår under nästa år inställas, så att för
uamda ändamål erfoderliga anslag måtte i möjli
gaste mån för Btatsverket besparas;
af hr Wilh. Carlsson: om ändring af § 33
gällande förordning angående försäljmng af bräi
vin; samt
af densamme: om tull å artikeln böcker, hvil-
Ken sistnämnda motion är åtföljd af en skrifvelse
från Sverges bokbindarefackförening;
af hr Carl Nyström (Stockholm): om ändring
nu gällande bränvinslagstiftning i syfte att för<
komma eller motverka den s. k. sal ningen;
Nr 15
af hr Jon. Anderison i Tenhult: angående »f-
skrifning af grundskatter och lindring frost- och
af densamme:’ om användande af 1887 An ban-
af densamme: om ändringar i nu gillande
aVhr’Åkerlund: om införselförbud för marga-
rinsmör;
af densamme: om upphafvande af länsstyrelser-
nas rätt att bevilja rättighet till försäljning af vin
och maltdrycker; *
af nr F. 6. Björck (Stockholm) om förändring
af 14 § riksdagsordningen i syfte att hvarje väl-
frejdad svensk man mä ega rätt att deltaga i val
af ledamöter till riksdagens Ändra kammare;
af hr vise talmannen –*-•–- •
lande bräjöinstillverl
af hr Björkman:
gementenas och Vé
»ingår för detta år;
af hr H. Andersson i Bringåsen: om ändring af
§ 82 mom. 3 bankoreglementet;
af hr Börjesson: om nedsättning i embets- och
i nu gäl-
af indelta rc-
jf hr A.P. Lind: om ändring af 3 k.lO§ strafflagen;
af densamme: om ändring af § 3 mom. 2 skif-
tesstadgan;
af hr Ström: om sjukvårdsafgiftens upphörande
fr&n och med 1889;
af densamme: om upphörande af den person»
liga foikskoleafgiften från och med 1889;
af hr Anders Nilsson i Rinkaby: om ändring
vilkoren för utarrenderiug af statens domäner;
af hr Sdbg (Vexiö): om ett statsbidrag &
Östra Värends kanalbolag för an-
mellan Helgasjön och sjön
nmaren;
af hr Arhusiander: om statsbidrag till de kom-
muner, som anordnat undervisning i slöjd åt ele-
ver viÅ flickskolor;
af hr Bergendabl: om införande af tuU på vissa
jordbruksalster;
af hr Jöns Rundbäck: om ändring och tillägg
landstingsförordningens stadganden rörande lands-
tingsskattens utgörande;
af hr Dahn: om ändring af § 4 i bankoregle-
af densamme: om upphörande af de enskilda
ankernas sedelutgifningsrätt
af densamme: om upphörande
bankernas sedelutgifningsrätt;
" ’ " ’. Carlsson (Stockholi
af hr E. V.
Isson (Stockholm): om ändring i
... stadganden angående medel som
och afskrifoing;
’ ’"" *: om inrättande af
isattas å upp- och afsk;
af hr Per Persson i To.««,,„. v«. ,u.«»uw <u
tt riksbankskontor i Carlskrona;
af densamme: om införseltull på jordbruksalster;
af hr Sandvall: om uppförande af en bygnad
br A. E. Petersson i Hamra: om ändring i
grunderna för aflöning af statens embets- och
’jäustemäu;
af densamme: om indragning af 19 landshöfdin-
geplatser i mån af de nuvarande innehafvarnes
af densamme: om indragning af samtliga krono-
Fogdetjänster i mån af de nuvarande innehafvar-
nes åtgång;
af br A. Waldenström: om ändring af § 2 expe-
litionstaxan;
af densamme: om ändring af § 2 mom. 2 bräu-
insförsäljningsförordningen;
af hr A. P. Danielsson: med förslag till till-
ägnad och förändring af riksdagshuset;
af hr A. G. Andersson i Himmelsby: om instäl-
lande af indelta arméns och Yermlands fältjägare-
kårs papenöfningar för innevarande år;
af br Wändabl: om inrättande af ett riksbanks-
;ontor i Sundsvall;
af densamme: om ändring af § 27 branvinsför-
säljningsförordningcn;
af densamme: om ändring af 29 kap. 2 § landt-
mäteritaxan;
af densamme: om tull på kaffe;
af hr J. Ericsson i Norrby: om ändring af fat-
igvårdsförordningen angående hemortsrätt;
af br And. Hansson i Soiberga, om 30 pros. af-
skrifning af grundskatter samt lindring af rust-
och ro teringsbesvär;
af densamme: om inrättande af ett riksbanks-
kontor i Falun;
af densamme: om användande af riksbankens
rinst för 1887;
af hr Liss O. Larsson: med förslag till förän-
dring af lagen angående försäljning af vin och malt-
af densamme: om höjning af tullen å sigarrer
ich sigaretter.
Rättegångs- och Polissaker.
** ——•—
Ett tjuf band. Ynglingarne P. H. Blom-
berg, J. A. Cervin, J. I. Engman, J. Bolin,
J. G. Jacobsson tilltalade för en mängd små-
stölder härstädes dömdes i torsdags af Sunds-
valls rådstufvurätt att undergå: Blomberg 8
månaders straffarbete för inbrottsstöld och
Engman till 6 månaders straffarbete för
delaktighet i samma brott samt Cervin till
1 månaders straffarbete för första resan
itöld och alla tre till ett års vanfrejd utöf-
er strafftiden.
Ynglingen Nils Petter Andersson (Ba-
garpetter) född den 6 augusti 1871 i Sör-
1 sjö by af Attmars socken, hvilken af
t sen numera anträffad och instäld inför
rådhusrätten, erkände äfven han, att han
deltagit i en mängd snatterier och dömdes
att härför bota 20 kronor. Gossarne Bolin
och Jacobsson dömdes att ägas. Theodor
Rosenqvist hade icke kunnat anträffas, hvar-
för saken mot honom fick bero på anmälan.
Förmodad fosterfördrifning. Den 21
sistlidne januari afled ogifta Hulda Kristina
Söderlund i Solbergs by af Njurunda soc-
ken under omständigheter som gåfvo vid
handen, att hon, som var hafvande, intagit
fosterfördrifvande medel. Inför tillkallad
läkare förnekade hon före sin död emel-
lertid att så var förhållandet, men upp-
gaf att hon af en okänd mansperson blif-
vit bjuden på en karamell, efter bvilkens
förtärande hon kändt sig illamående. Den
aflidna har blifvit obducerad och befans
därvid vara hafvande med ett omkring 3
månaders foster. Likdelar hafva blifva af-
sända för rättskemisk undersökning, hvar-
efter läkarens utlåtande är att förvänta.
Kyrkstöld. Arbetaren E. A. A. Ger-
inundsen från Norrköping häktad och tillta-
lad för kyrkstöld dela inför Osterrekarnes
häradsrätt inom Södermanlands län och dels
inför Njurunda häradsrätt af detta län, un-
dergick i lördags fortsatt ransakning inför
sistnämde domstol rörande stölden i Nju-
runda kyrka i deaember månad 1885, om
hvilken han fortfarande förnekade all vet-
skap. Åklagaren öfverlemnade saken till rät-
tens pröfning och yrkade att Germundsen
skulle ställas under framtiden om icke den
förebragta bevisningen kunde anses tillfyl-
lest för hans fällande. Efter hållen öfver-
läggning förklarade häradsrätten honom i
brist af bevis frikänd från ansvar rörande
stölden i Njurunda, men som Germundsen
af Osterrekarnes häradsrätt förklarats sa-
ker delaktig i kyrkstöld inom dess domvärjo,
så dömdes han nu att härför undergå ett
års straffarbete, hvarjämte han dömdes till
en månads fängelse för oskickligt uppträ-
dande inför Njurunda häradsrätt.
Meddelanden fr, allmänheten.
Indal den 4 febr. 1888.
Snelle herr redaktör!
Tack, hjärtligt tack från Er nu riktigt
tillgifna väninna; därför att *Ni var så rys-
ligt snäll och tog in mitt lilla bref. Se det
var det första jag sett i tryck och när man
är en stackars enfaldig flicka från lande, så
kan Ni förstå i huru förskräcklig spänning
jag var innan jag fick se nästa numret af
Sundsvalls Tidning och huru mitt hjärta
ville sprängas, när jag där upptäckte mitt
lilla opus.
»Du—u?» sa* mamma och knäppte fromt
aina händer tillsamman och skakade bekym-
rad på hufvudet, liksom om hon ej längre
visste, hvad hon skulle tänka om sin kära
dotters kvinliga dygd och blygsamhet, reli-
gion aamt kärlek till presterskap, kungahus
och krigsmakten till lands och vatten.
»Jaha», sa’ jag och såg riktigt näpen ut
då jag satt där rodnande af stolthet (jag
såg det själf i spegeln kantänka!) — »jaha»,
saP jag, »jag har ärifvit i Sundsvalls Tid-
ning och är visat inte tokig då!»
Ja det måste ju medgifvas och jag går
nu här hemma och gäller för att vara fa-
miljens ljuahufvud, slägtens stolthet och ära
näst kontraktsprosten förstås.
Efter denna kanske långa inledning kom-
mer jag nu ändtligen till mitt egentliga
ärende och jag lofvar då att blifva så myc-
ket mera kortfattad, bira för att herr re-
daktören ska ta in detta mitt bref också.
Jo, se herr redaktör, jag ville så rysligt
gerna bedja herr redaktörn göra mig en rik-
tigt stor tjänst. Jag är ej jag må herr re-
daktören tro nöjd ined att taga reda på att
skvallret här i socken bara, utan jag är ny-
fiken på allt som händer i hela stora vida
verlden både nu och förr. Jag har sålunda
läst i Starbäcke svenska historia och fun-
nit att en person vid namn Ansgarius om-
vände hedningarna någonstädes i södra Sver-
" ’jag tror det var i Skåne), hvilket, en-
ivad af en för mig förrevisad tafla kunde
ses, lär hafva tillgått på det sättet, att han
stålde dem i långa rader på hufvudet. Där-
för ville jag bedja att genom Eder få fram-
föra en hjärtlig gratulation till vår snälle,
hygglige och kraftige Ansgarius på denna
hans heders- och namnsdag. Han är nog
liksom den forne Ansgarius omgifven af
hedniska fiender, men också han söker nog
ställa dem på hufvudet och kan med gamla
aalmbokens ord utbrista:
Men jag är matk och ingen man,
Försmådd af mänskor alla,
Deras gabberi är jag försann,
r vidunder di
För vidunder’de mil håTlä*
Mig begabbar ho helst mig ser
Med öppen mund så vida.
Eder tillgifna väninna
Anna Greta Årdergren.
PS.
Tack goa herr A ström för den hjälp jag
Pått. Såsom gammal skolmästare har Ni
nog reda på, att man, vid all uppfostran,
skall börja i rätta ändan; Men det tyckes
de ej praktisera med vid den inrättning, där
det mest skulle behöfvas.
P. P. S.
Jag har ej sett den där taflan om Skå-
lingurnes omvändande af Ansgarius uti v.
>. s. länsbekanta teleskop, så att den kan-
ske ej är riktig heller. Densamma.
Stiftsnyheter.
Till kyrkoherdebeställningen i Piteå pa-
storat aflägges prof af komministern och
folkskoleinspektören J. H. Umcus den 11
och af komministern G. Höijer den 18 inst.
mars. Kyrkoherdevalet: hålles den 8 på-
följande april.
»Mamma — Lan Petter — mamma!»
ekrek jag och gjorde si häftiga rörelser att
jag ref ned erTkopp full med kaffe och höll
på att ramla af stolen.
»Mamma och du Lars Petter! Jag är inte
så dum jag Ändå!» »Hvad nu?» ea* Lars
Petter, »har du blifvit riktigt tokig nu?»
»Nahäj.» sa, jag och såg nåbbig ut, ty det
kunna vi flickor, »nahäj, jag brås inte värst
«* -iji-*— ty j jj kvalen $um euer to-
har fatt ett bref intaget i Sunda-
_____g —tänk!» »Du!» sa Lare Pet-
ter och såg till habiten tviflande till hälften
•—J på sin halfbergerska af Sunds-
SUNDSVALLS TIDNING tfriag 4 Februari
Strödda underrättelser.
»Det vardt ingenting af honom". I
lydda tider ansåg man i Jämtland, att en
person, som studerade och blef någonting
annat än prest, hade misslyckats i sina sträf-
anden.
En bland dem var den bekante astrono-
men Bergman, gemenligen »Jöns i klockar-
gården» kallad. Denne blef professor i
Stockholm, men folket i hemorten brukade
läga om honom:
»De valte no int no ta a ’Jöns i klåckar-
gåla’. Hän sitt no bärre i Stockholm å gör
alnackän hän.» Jämtl. P.
En uppenbarelse. Från Qvidinge skrif-
res till Engelh. Tidning:
Till en förmögen undantagsenka i Tra-
narp, som äfven är religiöst sinnad, inkom
den i måndags i Engelholra för förfalsk-
ingsbrott dömde Ola Bengtsson från Kellna
på morgonen samma dag han sedan häk-
tades och efter det han knäböjande bedit
en stund, reste han sig upp och omtalade
att han fått en uppenbarelse. Denna hade
bestått däri att han af enkan skulle som
lån få erhålla 1,000 kronor. Hon ville visst
inte sätta sig emot högre magters utsago,
men förklarade att hon för tillfallet ej in-
nehade mer än 800 kronor. Dessa motto-
gos villigt och Ola kilade i väg.
Ett perpetunm mobile. En insändare
ill Nerikes Allehanda berättar, att en bygg-
mästare från Mosas anser sig verkligen hafva
nått denna af så många stundom med för-
tviflade ansträngningar sökta uppfinning!
Företagna experiment (t. ex. en svarf, som
sattes i rörelse, fortfar utan tillförande af
drifkraft att gå oaflåtligen tills man vill
stanna den) hafva utfallit väl och intygat,
att den »vises sten» är funnen. Drifkraften
till denna »evighetsmaskin» är naturligtvis
Innu uppfinnarens egen hemlighet.
Vi hoppas, att uppfinnaren icke allt för
länge behåller den för sig siålf, utan var-
der mensklighetens store välgörare, tilläg-
ger N. A.
Älska råttor musik» Hos grefve Ha-
milton på Hedensberg skulle man för nå-
gon tid sedan af någon anledning låta ett
gammalt piano byta plats. Härvid upp-
täcktes inuti detsamma - - under Btt&n-
garoe — ett råttbo, hvars egare och be-
byggare, märkligt nog, icke låtit sig störas
eller upptradt så, att de förr observerats,
oaktadt instrumentet varit i bruk nästan
dagligen, skrifver en meddelare till Köpings
Tidning.
En blind, som kan,,se«. I Öresunds-
Posten berättar en meddelare att på 1850^
talet fans i Fosise församling, nära Malmö,
en ung blind smedson, som egde en för-
måga af en slags inre förnimmelse. Ehuru
hans ögon helt och hållet saknade synför-
måga, kunde han, såsom han uttryckte sig,
»känna i luften» en god del af hvad som
passerade omkring honom.
Så t. ex. kunde han ofta igenkänna en .
närheten varande person, utan att denne
genom tel eller på annat sätt gifvit sig till-
känna; då han gick på vägen? kunde han
på rätt stort afttånd afgöra, huruvida en
mötande person var man eller kvinna; nar
han passerade förbi ett hus eller annat större
föremål, kunde han bilda sig en rätt nog-
grann föreställning om dess storlek; han
kunde taga upp en sten och på flera stegs
afstånd slunga den mot en telegrafstolpe,
som han naturligtvis icke såg, utan att för-
fela målet; vissa färger på tyg kunde han
urskilja genom att taga på detsamma; vi-
dare kunde han nästan på minuten säga
hvad klockan var, då en sådan fans i rum-
met, hvilken tid på dygnet som helst. »Dessa
uppgifter låta — säger Ö.-P.-s meddelare
— otroliga, men äro dock fullkomligt san-
na och i allt fall icke mera öfvérraikande
än några af de skildringar, som förekomma
i professor Björnströms nyligen utgifna in-
tressanta arbete om »Hypnotistnen.» Man
må ock sammanställa dem med en notis,
som för någon tid sedan gick genom tid-
ningarne, om en blind person i Östergöt-
land, hvilken vid hörandet af musik »ser»
olika färgnyanser — ett förhållande, som
otvifvelaktigt har sin grund däruti, att så
väl färgen som tonen uppstår genom vibra-
tioner.»
Åter ett spökhus? På ett besynnerligt
sätt ha invånarne å lägenheten Johans-
torp under Bankeryds prestgård en längre
tid blifvit störda. Bultningar ha skett på
fönster och dörrar så hårdt, att dörrar upp-
ryckts och rutor inslagits. Oväsendet har
pågått omkring en månad. Till en början
trodde man, att det var unge ålskogskran-
ke män, som på detta något hårdhändta sätt
ville lägga i dagen sina ömma känslor för
husets yngre kvinliga invånare. Två per-
soner vidtalades därför att en kväll i förra
veckan lägga sig i försåt för fridstörarne.
Men ingen mänsklig varelse syntes intill,
och likväl hördes alltjämt de skräckinja-
gande bultningarna. Man börjar i trakten
tro på spökerier och man bäfvar för att
efter mörkrets inbrott gå förbi spökhuset,
emedan man befarar att sammanstöta med
någon af de nattliga onda andar, hvilka där
drifva sitt bullersamma spel. Sm. A.
Årtal med tre lika siffror. Man har
profeterat, att det år som ingått kommer
att bli lyckligt. Nu hör man säger Vestm.
L. T., å andra sidan vidskepliga personer
påstå, att året kommer att medföra mycken
olycka, emedan det har tre lika siffror.
Man stödjer detta antagande på, att åren
1555, 1666 och 1777 alla tre voro olycksår.
En toalettorder af temligen hårresande
art har meddelats menige man inom kron-
prinsens husarregemente, omtalar Malmö
Nya Allehanda. Ordern lyder, att ingen
får bära benadt hår utan skull håret i stäl-
let vara kortklippt och ega sitt naturliga
fall såsom moden varit sedan länge bland
ofiiserarne.
Stanleys öde. I med Kongoregeringen
förtrogna belgiska kretsar håller man nu för
troligt att Stanley och hans följeslagare
omkommit i Mabodilandet, där under som-
maren en gruflig hungersnöd rådde. Stan-
ley anträdde dock sin färd genom dessa
landsträckor i förhoppning att Tippu Tip
eller major Bartelot skulle följa efter med
lifsförnödenheter. Detta skedde dock ej.
Tippu Tip har för öfrigt helt och hållet för-
svunnit, och man antager att han spelaten
förrädareroll. Hoppet att Stanley dock skulle
vara vid lif anses i Bröasel hafva mycket
litet skäl för sig.
Förbättrad telefon. Firman Otzen &
Thorstensen i Köpenhamn kommer att i da-
garne i handeln införa en uppfinning, som
representerar ett mycket väsentligt framsteg
på telefonområdet.
Uppfinningen är en ny mikrofon, som ver-
kar så kraftigt, att man på flera alnars af-
stånd från telefonen tydligt hör hvad som
talas. Man har visserligen förut haft dy-
lika högt talande telefoner, men tydlighe-
ten har i samma grad varit mindre som lju-
det blifvit förstärkt. Den nya mikrofonen
kommer att blifva jämförelsevis billig och
att i många hänseenden ytterligare förenkla
telefonapparaten, i det man tack vare den-
samma kan undvara både induktor och ring-
En bannlyst bal. Från London skrif-
ves: Borgmästaren i Lowestoft har ned-
kallat sin Kyrkoherdes, pastor Lewis Price,
vrede öfver sig för det nan på trettondagen
ämnade gifva en bal. Pastorn tillstälde ho-
nom en offentlig skrifvelse, hvari det bland
annat heter:
Det finnes i bibeln intet annat prejudi-
kat eller något språk, som tillåter dylika nö-
Man nar icke hört hvarken om Mo-
eller om profeterna eller om Kristus
sch hans apostlar, att de någonsin gåfvo en
bal. En bal är det säkraste medlet att upp-
tända de sämsta lidelser. Jag vet intet, som
i så hög grad som en bal är i stånd att
väcka köttets begärelse, ögonens begärelse
och ett högfärdigt lefverne. Ni får djefvu-
len och verlden på er sida, men Gud och
bibeln mot er. Vi skola därför bedja för
sr, att Gud bevarar er och era vänner för
denna fördömda bal.
1888
En mystisk svensk, med det klingande
namnet Krona, ar, berätta amerikanska tid-
ningar, f. n. bosatt i staden Lawrenceburg,
IndT, där hans extravaganta uppträdande
väckt stor uppmärksamhet. Mannen, hvars
fullständiga namn är K. A. Krona och hvil-
ken af bladen uppgifves vara grefve, har
»pänningar som gräs». Är 1883 gifte han
sig i Muwaukee, Wis. med Mathilda Thu-
rien. De tillbragte smekmånaden i denna
stad samt flyttade sedermera till S:t Paul,
Minn. Nyligen hade de dykt upp i Lawren-
ceburg, och är det här Krona lefvat, som
om hvar dag varit den sista. Han har rört
sig med stora summor och gifvit presenter
till höger och veneter. Hvarifrån han får
pänningar, vet ingen. Flere gånger har han
fått plikta för fylleri, och f. n. sitter han ’
fängelse för oregerligt uppförande. Tidnin-
garne sätta hans namn i förbindelse med
ett mord och en bankstöld på 1,000,000
doll., som år 1870 skulle ha begåtts i Stock-
holm (?) och hvilkas föröfvare Krona tros
vara. En fru Caroline Nelson, boende å
Clinton str. i Milwaukee, hos hvilken Krona
brukat taga in under sin vistelse i denna
stad, påstår emellertid på det bestämdaste,
att Krona icke haft något med bankstölden
att göra, att han är verklig grefve och att
hans rätta namn är Knut Adolf Lejonkrona.
Tullfrågan i Förenta staterna. I lör-
dags höll reformklubben i Newyork, hvil-
ken i följd af presidenten Cle velands bud-
skap bildats för att arbeta för tulltaxornas
nedsättande, sitt första offentliga möte. Om-
kring 500 personer voro närvarande, där-
ibland medlemmar af alla politiska partier,
många kongressledamöter, industriidkare från
olika delar af landet och framstående re-
presentanter för stadens handel och industri.
Det meddelas, att klubben hade öfver 400
ordinarie medlemmar och skulle bygga sig
en egen lokal vid femte avenyn. Vid för-
sta nämnandet af presidenten Clevelands
namn steg hela församlingen upp och upp-
stämde lifliga och långvariga lefverop, hvil-
ka upprepades hvar gång hans namn um
aftonen nämdes. Kongressledamöterna för-
säkrade lifligt, att tullreformen skulle anta
gas under nu pågående session.
Meddelande från olika delar af landet visa,
att presidentens förslag vinner allt flere an-
hängade i synnerhet bland de bildade klas-
serna. Härtill ha professor Lowells förkla-
ring till förmån för reformen i hög grad
bidragit, då ingen nu lefvande amerikans
ord i ekonomiska frågor väger så tungt som
Grannländerna
Norge. Norges vensterförening fattade
måndags enhälligt det beslut, att såsom
gemensamt program för venstern vid de
kommande valen fastslås behandlingssättet
för landets angelägenheter (de diplomatiska
ärendena) genom en grundlagsbestämmelse,
som inför full likhet i afseende å konstitu-
tionelt ansvar och genomför full likställig-
het i unionen också på detta område.»
Hamarresolutionen godkändes likaledes
ånyo.
Under debatten uppläste styrelsens leda-
möter sorenskriverQvam, statsrevisor Hjorth,
sakförar Lindboe och hemmansegaren Vä-
ringsaasen sina uppteckningar af deras sam-
tal i Stiftsgården för 2 år sedan med excel-
lensen Sverdrup rörande de diplomatiska
sakerna. De fyra uppteckningarne öfver-
ensstämma däri att excellensen S. hade till-
styrkt en resolution sådan som Hamarmö-
tets med uttryckligt tillkännagivande af att
denna resolution skulle vara enande fram-
tidsprogram för venstern.
Finland. Prosten Petterson har vid för-
hör erkänt, att han förfalskat handlingar till
samtliga banker härstädes, till nordbankens
filial i Heinola och Kalewakontorets här-
städes till ett sammanlagdt belopp af om-
kring 106,000 mark.
Frän utlandet.
Frankrike. Ett under prosessen mot fru
Eatazzi af dennes advokat uppläst bref, obe-
hagligt för Wilson, åtföljde protokollet till
kassationsdomstolen, men då protokollet åter-
gick och den afsatte Vigneaus efterträdare
såsom undersökningsdomare, Atalin, i fru
Ratazzis närvaro öppnade detsamma, befans
brefvet vara försvunnet. Det heter att till
följd häraf kassationsdomstolens allmänna
åklagare, generalprokurator Bouchez, ärnar
afgå.
Tyskland. Under debatten om sosialist-
lagen framkom från minister Puttkamer en
märklig upplysning.
Som man torde erinra sig, voro de ber-
linska polismyndigheterna underrättade om
det tillernade attentatet mot vinterpalatset
i Petersburg och varnade i god tid ryska
polisen, men utan framgång, enär de högre
Lofämbetsmännen ansåg det hela för van-
vett. Grefve Adlerberg skall ju tilJ och
med hafva visat tsaren, hvarest minorna en-
ligt den från Berlin öfyersända planen skulle
ligga, och tillagt, att ingen fara fans att nå-
gon skulle kunna lägga minor där — och
så var det ändå just där de blefvo lagda!
Nu blef en anarkistledare i Zurich vid
namn Haupt för någon tid sedan anhållen
af sina meningsfränder, för hvilka han må-
ste erkänna — något, som också genom en
husundersökning konstaterades — att han
var tysk spion, som hade en månadtlig lön
af, såvidt vi erinra oss, 200 francs. Sedan
anarkisterna fått bevisen härpå i handom,
förde de Haupt till polisen i Zurich och
begärde hans åtalande för landsförräderi.
Härom framlade nu i går de sosialistiske riks-
lagsmännen Bebel och Singer en berättelse
tyska riksdagen, bvarpå tyske ministern
Puttkamer svarade med att, under vissa för-
behåll, erkänna tillvaron af tyska polisagen-
ter i Schweiz, som skulle »kontrollera» de
ktstiska elementen. Detta spioneri hade
haft sin stora nytta med sig; bland au.....
hade preussiska polisen i förtid kunnat varna
för ett tillernadt attentat mot vinterpalatset
i Petersburg. Därmed erkände han sannin-
gen af ofvan i minnet återkallade förhållan-
den, hvilka låta alldeles otroliga, men nu
synas ha varit verkliga
— Vid sosialistlagens behandling i riks-
dagen i fredags talade sosialdemokraten Sin-
ger mot lagen. Ministern von Puttkamer
bemötte honom punkt för punkt. Den be-
stående lagen — yttrade ministern — sko-
nade Tyskland för andra länders stormar,
hindrade farliga öfverdrifter, satte skrankor
för pressen och motarbetade sosialdemokra-
tiens utbredning. Sosialdemokratien, som
förnekade alla det tyska samhällets förhål-
landen, kunde icke kräfva att behandlas i
enlighet med allmän rätt. En undantags-
lag vore nödvändig för att hindra en oin-
skränkt demokratis fasor. Den vore icke
inhuman: lagförslagets antagande vore en
yttring af humanitet.
— iSosialistiska deputerade hade i riks-
dagen utdelat ett tryckt meddelande, inne-
hållande en begäran från Bebel och Stager
till polismästaren t ischer i Zurich om upp-
lysningar angående förhöret med två för-
menta preussiska polisagenter Schröder och
Haupt såväl som Fischers svar med de åstun-
dade upplysningarna. Af denna anledning
förklarade minietern von Puttkamer under
fortgången af debatten, att preussiska rege-
ringens verktyg i Schweiz mot ersättning
kontrollerade anarkistiska element. Under
vissa förbehåll erkände ministern, att kon-
trollen icke var utan verkan, hvarå ofta gif-
yits bevis. Så hade preussiska regeringen
i rätt tid kunnat meddela regeringen i Pe-
tersburg om ett tillämnadt attentat mot Vin-
terpalatset. Att en schweizisk myndighet
gifvit upplysning om en s väf vande sak, på
begäran af två privatpersoner från utlandet,
hvilkas rykte vore kändt, vore synnerligen
märkligt och skulle uppfordra rikskansleren
till protest mot ett så oförsvarligt tillväga-
gående.
Byssland. Inrikesministern grefve Tol-
etoy har nyligen i riksrådet väckt förslag
om upprättandet af en ny ämbetsmannakår,
setnm8kije natschallniki, hvilken skulle be-
stå uteslutande af adelsmän och hafva till
uppgift att hålla uppsigt öfver bönder och
småborgare.
Justitieministern Manassein har upptradt
med synnerlig skärpa mot det nya försla-
get, som han betecknade såsom ett förtäckt
försök att återinföra Hfegenskapen, men det
anses dock icke omöjligt att tsaren, som så
nyligen uttryckt sin stora tillfredsställelse
med grefve Tolstoi, skall sanktionera det
nya förslaget.
De nya ämbetsmännens antal skulle blifva
2,000, hvardera skulle erhålla en årlig lön
af 2,500 rubel. De skulle ega att utöfva
en nästan despotisk makt öfver sina under-
lydande, hvarigenom öfriga ämbetsmäns och
domstolarnes befogenhet skulle i det när-
maste blifva fullt illusorisk.
Engelska regeringen och tullfrågan,
London den 1 februari. Vid en konserva-
tiv bankett i Chelsea höll furste skattkam-
mariorden ett tal, däri han förklarade att
engelska kabinettet icke tänker lemna fri-
handelns bana; den nuvarande handelskri-
sen vore lika stor eller till och med ännu
större i länder som hylla skyddssystemet.
Amerika. Krig kostar pengar. Enligt
officiella uppgifter ha under de sex åren 1
januari 1881—31 des. 1886 förekommit i
Förenta staterna inemot 4,000 strejker af
1,319,000 arbetare och 2,200 utstängnii
(»lock-outs») mot 160,000 arbetare. F__
under ha arbetarne förlorat i löner genom
strejkerna 194 millioner kronor svenskt i
rundt tal och genom utestängningarne 30
millioner, tillsammans 214 millioner kronor.
Arbetsgifvarnes sammanlagda förlust genom
strejker och utestängningar anslås i rundt
tal till 117 millioner kronor. Med andra
ord: arbetarne ha på sex år genom sitt krig
mot »kapitalisterna» förlorat 97 millioner
kronor mer än desse, eller i medeltal 16r
millioner kronor om året.
När sämre folk kommer ihop för att ha roligt,
komma deltagarne ofta i håret på hvarandra ocli
gå hem med rifna tröjor. Bättre folk nöjer sig
med att vid sina faster ta* plånbokens innehåll med
tillhjälp af Bomans flickor. En sämre karl står i
en skogsbacke, stilla och blygsam, och hv iskar
Hit med portmonixen, annars ligger du där!»
bättre karl står i sin salong under gnistrande lj
krona med spader kung i hand och ropar med le-
ende min: »Gifven går mina herrar!»
Handel och sjöfart.
Patentnotiser,
meddelade af Stockholms Patentbyrå, Lilla
Nygatan M 23. (Fullständiga Pntentskrif-
ter sändas mot 55 öre.)
Jts 11,000. C. A. Möller, Göteborg.
Elektrisk signalapparat för att angifvu ha-
stighet och rörelserigtning hos ett maski-
neri.
Apparaten utgöres af en på maskinens
axel anbragt upphöjning, som under axelns
roterande för framåt eller back trycker åt
sidan en mot axelns midt hängande stång,
hvilken är rörlig kring en tupp och i öfre
inden försedd med ett U-formigt järn, hvars
båda ändar äro försedda med hvar sin trissa
af isolerande ämne. I beröring med dessa
trissor äro anbragta tvenne fjädrar, hvilka
genom ledningstrådar stå i förbindelse ined
den positiva polen i ett elektrisk batteri af
torr eller våt beskaffenhet. Fjädrarne kun-
na genom trissornas påtryckning göra kon-
takt med ett par andra fjädrar, hvilka ge-
nom ledningstrådar stå i förbindelse med
ilektromagneten å en apparat, som kan vara
inbragt hvar som helst, exempelvis på kom-
mandobryggan å ett furtyg eller p.4 kon-
toret vid en fabrik.
A apparaten kan äfven, om så önskas,
inbringas ett par små klockor med olika
ljud, som af den elektriska strömmen sät-
tes i verksamhet och angifvft maskinens
antal slag och r*"1—’—-’—
, ,103. Hammars Glasbruks Aktie-
bolag, Hammar. Sax för formning af kork-
hål i glasflaskor.
Saxen har en »kugg», hvilkens, öfre vid
saxens platta fästa del, som formar öfre
delen af hålet, afsmalnar koniskt nedåt till
en viss sektion, motsvarande hålets minsta
diameter. »Kuggen» fortsätter därefter först
sylmdnskt och sedan i en spets nedåt men
i sned riktning mot den öfre könens axel,
hvangenom denna nedra exentriska del vid
M 1,117. A. E. Hazelius, Stockholm.
Anordmngar vi patronmagasin för skjut-
Anordningen består däri, att magasinets
inre långsida göres rörlig eller fjädrande
så att Jen vid laddningen kan böjas eller
föras utåt medelst någon del af låsraeka-
nisinen. Skulle patronerna af en eller an-
nan orsak hafva fastnat mellan magasinets
väggar, så måste de nödvändigt slipp • loss
Ir hela e–––*––––" ¦ • • –-
gg, ändigt slipp ,
när hela ena väggen eller så stor del där-
af, som för ändamålet behöfves, föres utåt.
Böjes den fria änden af denna fjädrande
vägg, eller någon del däraf fram öfver den
öppning, hvarur patronerna framkomma
ur magasinet vid laddningen, så vinnes äf-
ven den fördelen, att patronerna kvarhål-
las i magasinet utan att något löst lock
eller annan lös del behöfver anbringas på
detsamma eller någon särskild stoppinrätt-
ning skjutas för. Om således magasinet
borttages från geväret, innan alla patroner-
na bortskjutits, så kvarhållas de återstå-
ende patronerna uti magasinet utan nå>rot
särskildt åtgörande af den, som använder
vapnet.
M 1,119. C. G P. de Laval, Stock-
holm. Anordning vid handsejrnratorcr.
Denna separator karakteriseras därige-
nom att det roterande kärlets spindel me-
delst en senträrande, direkt lösbar koppling
med eller utan automatisk utryckning af
förenad med änden af en vertikalt stäld,
fastlagrad skruf, i hvilken ingriper ett skruf-
hjul, Tivars axel uppbär ett sylindriskt kugg-
dref. Detta dref står i ingrepp med ett
större sylindriskt kugghjul, som sättes i
rörelse medelst en haudvef, och år alltsam-
mans anbragt i ett stativ.
Tr&marbnadttii i Eu-land. Från Lon-
don skrifves till Göteborgs Handelstidning
den 24 Jan. 1888:
Härvarande representanter af de svenska
exporthusen hafva bokstafligeu gått man ur
huse för att uppsöka kunderna rundt om-
kring kusterna, och halva dessa senare, i
synnerhet på ostkusten, fått utstå en form-
lig belägring af dem under de senaste fjor-
ton dagarne. Maken till lif i tr.iaftilrerna
har ej funnits på många år. Enligt tillför-
litlig uppgift skola inemot 200,000 standards
virke af svensk och finsk tillverkning red un
vara plaserade fur skeppnin«j denna säsong.
Många tillverkningar Aro alldeles utsålda på
f. ö. v. och äfven fram på sommaren. Med
den ökade köplusten hafva säljare naturligt-
dra Norrland hafva sålts tillpd II, 15 s. för
inixed, pd 9. 15 s. tertia, pd 6. 15 a. kvarta
och pd 5. 15 8. kvinta 3x9 furu, öfriga di-
mensioner i proportion. För mindre par-
tier hafva priser varit 2 s. 6 cl. 5 s. högre,
i synnerhet hvad kvarta och kvinta furu-
5länk angår. Efterfrågan å hattens i alla
imensioner, äfvensom å bräder, både furu
och gran, är god, och påser i stigande fur
de mera omtyckta dimensionerna, hvilka så
småningom börja försvinna från många spe-
sifikationer. Granpriserna visa tendens till
ytterligare stegring. Pd 4. 17 e. 6 d. hnr
senast betalts för 7" och pd 4. 10 s. för 6*.
Säljare fordra nu 2 s. 6 d. avance å dessa
priser. Smala granbräder fortfara att vara
begärliga och noteras i pd 4. Försäljnin-
gar hafva gjorts till pd 3. 17 s. 6 d.
I fraktmarknaden råder .Innu ej något
vidare lif. Det berättas likväl, att kontrakt
redan slutats för anskaffande af ikeppsrum
pr ångare för ansenliga kvantiteter på f. ö.
v. till frakt motsvarande 26 s>. 3 d. från
nedra Botten till London. Några segelfar-
tyg lära äfvenledes hafva slutats till ham-
nar på ostkusten till ungefär ."i s. högre frakt,
än i somras.
Importen till Storbrittanien från Sverge
och Norge förra året utgöres af 1,586,000
loads (i varde pd 3,097,000) sdgadt och
549,000 loads (pd 707,000) hugget virke, i
jämförelse med respektive 1,497,000 loads
(pd 2,984,000) och 456,000 loads (pd 759,00»)
i 1886.
På »Bultic» hafva tre auktioner hållits un-
der de senaste fjorton dagarne. Meningen
var på det hela taget bättre, men ingen-
ting motsvarande spänningen i f. o. b., mark-
naden. Blund de utbjudna partierna mark-
tes två laster Gefle gods af FEKNA till-
verkning, för hvilka tämligen goda priser
betingades. För kvartan, Mde plank och
battens, var bjudningen i synnerhet anime-
rad, och 2’/jX7" realiserade pd 7. 10 e.
Bollsta kvinta 3x9" furu betaltes med pd
7. 15 s.
I öfrigt betaltes följande priser för svenskt
rke vid förenämde auktionstillfällen :
Furu.
llernösand, osort. FKANO 3/8 pd 7.
Hudiksvall, 4:a HIM 3/JI pd 7.
» » » 2/10 pd 6 15 b.
5:a BIIB 2/10 pd 6 10 s.
» » » 3 ’ II pd 6 10 t>.
Sundsvall, 4:a X\V 3/ 8 pd 7.
» JAE 2’/,/7 pd 7.
4:a & 5:a JAE 2’/,/ 8 |m1 «’ l«> <
Svartvik, 5:a MFD 4A9 pd. 7 5 s.
För aktiecgarne i en bank är otrefligt <m
ställande direktören har Hpekulatiunsbarill,
direktören tjufhacill, ett par af tjänstetnänui
gelbundenhetsbacill och ofriga direktorer s<_
till. Har så bankinspektiiren <lcn allt» nnm&
lilla sengångarebarill sa är det färdigt. M«*n, liv*
skall nian göra. Jiacillenm äro bcstiimdt f«r kvn
ka att ta med håf och för små att mt-d »ordeJ sif
vändas såsom Htallniustare vid loppcirkusar.
iha-
- 34 —
— Den blir din, Jemmy, samma dag da gif-
ter dig med mig.
Han stoppade den i fickan.
— Nu har jag den, sade han, antag, att jag
ej lemnade den tillbaka.
En kvinna, som varit nppasserska på ett ut-
flkänkningsställe, bringas ej så lätt nr fatt-
ningen.
— I tå fall, anmärkte hon kort, skulle jag
först tillkalla polisen och derefter telegrafera
till Westernelds sakförare i Liverpool.
Han räckte henne pappersremsan.
— Jag skämtade bara, sade han.
— Det gjorde jag också.
De vexlade en bli ~ ~
i ’blick. Bägge kände att de
voro skapade för h varandra. Samtidigt både
James sina egna planer. Emellertid kom han
fram med den befogade invändningen, att sak-
kunnige ja redan försökt Snna nyckel* till cbif-
fern, men misslyckats.
— Ganska riktigt, medgaf hon. Detta hin-
drar dock icke, att det kan lyckas för andra.
— Har skall da få fatt i dem?
— Lät mig sörja för det. Får jag fjorton
dagar på mig?
— Må göra. Ar det eljes något?
— Ja, ännu ett. Lös genast de nödiga pap-
peren för vigseln.
— Hvarför det?
— För att visa, att da har allvar med saken.
Han brast i skratt.
— Det skalle kanske inte vara så galet att
taga dig med till Amerika, sade han. Do hör
till det ålagt fruntimmer, som vi kanna ha
— I hvad fall som helst stör jag ej folk,
när de läsa, svarade han.
Veckan gick.
Då mrs Westerfield kom tillbaka, fann hon
honom »f«en nu tittande vid pulpeten, omgif-
ven af böcker och lika blind för den uppmärk-
samhet, man är skyldig en dam.
— Nå, bar ni förtjent edrs pengar? frå-
gade hon.
— Jag har funnit nyckeln.
— Hvad står der? utbrast hon. Säg mig
innehållet. Jag kan ej vänta, tills jag får
läsa det.
Oberörd af hennes ifver, fortfor han:
— Det är några små enskildheter, jag ännu
vill studera for mitt eget nöje. Ett par dagar
till behöfs.
Hon afslog bestämdt att gå in på vidare
uppskof.
— Skrif upp innehållet och låt mig veta,
hvad jag är skyldig, tillade hon.
— Äfven denna gång gaf han henne chiffern
tillbaka.
Den kvinna, som under dylika förhållanden
kan bevara sitt lugn, träffar man först, nir en
matematiker hittat på att göra cirkeln fyrkantig
eller en uppfinnare lyckats få ihop ett perpe-
tuum mobile. Med en ursinnig blick uttryckte
mra Westerfield sin mening om lärdomen i föl-
jande två ord:
— Obyfsade menniska!
Hon lyckades ej göra det minsta intryck på
honom.
den kunde lätt ha blifvit tappad, bortstulen eller
uppbränd. Ni förtjenade att straffas för ert
lätuinne. Tag kopian »jelf!
Hur obehaglig denne man än var, kunde man
dock uppenbart lita på honom.
— Dröjer det länge, innan allt är klart?
frågade mrs Westerfield, när hon tngit afekriften.
Hun jemförde omsorgBfullt denna med origi-
nalet. Först derefter svarade han:
— Det kan gå flera dagar om, innan jng
finner nyckeln. Skall jag åtaga mig arbetet,
måste jag ha en vecka på mig.
Hon bad enträgit att få allt undangjord t på
kortare tid, men han räckte henne kallt både
originalet och kopian.
— Gå då hellre till en annan, sade han och
öppnade ånyo sin bok.
Mrs Westerfield gaf efter, om än temligen
onådigt. Derpå kom hon för andra gången in
på frågan o:n betalningen.
— Hur mycket kan det kosta? sporde hon.
— Det skall jag säga er, när arbetet är
färdigt.
— Nej, j8g vill veta priset på förband.
För andra gången räckte han benne de bägge
papperen.
Mrs Weoterfields erfarenhet om fattigdomen
hade gått i en annan riktning. Helt förvånad
gaf bon åter efter. Han tog tillbaka origina-
let och låste ia det i »in pulpet.
— Kom igen i dag åtta dagar, yttrade han
— och lutade sig ånyo öfver sin bok.
— Ni ir icke vidare artig, tade hon, lem-
nande rummet.
— .fc’) —
nytta af i vår nva enlonjr. J«K »k»" ek6ffa
papperen. God afton!
I detsamma han Bteg opp för all på, hördes
eu sakta knackning på dörren. En liten flicka
i trasig klädning Btej? skypgl in i rummti.
— Hvad vill du här, Sid? frågade mrs We-
sterfield skarpt.
Flickan höll i »in lilla, magra hund fctt href,
hvilket hon tyst räckte fram eom sin enda
ursäkt.
Modern Jäste lirefvet, kramade ihop det och
stoppade det i fickan.
— En af dina hetrlikheter? sporde Jamc»
Något om diamanterna till exeroptl?
— Vänta tills du blir min man, eiuie hon.
Då kan du vara hur nyfiken du vill.
Den SUkvärde herrns förmodan var riktig.
Under det förflutna året hade hon v&ridt i\%
till åtskilliga lärda herrar, men utan framgång.
Slutligen fick hon höra talas om en utlmid.k
chifferlagare. Hon skref till honom och jyorde
sig underrättad om hans vilkor. Det var hans
¦var, som nu anländt, men han hade värderat
sina tjenster för högt och dessutom framställt
åtskilliga försigtiga frågor, som hon icke rann
lämpligt att inlåta tig på- l><* «’ åtef e"
fruktlöst försök.
Jamei Belibridge hade tina godlynta ÖKon-
blick och fur vid des,» rtll.jnf iilJftllr.t lätt
att tillfredsställa. Han nöjde s»g med hen-
MVa"ig ban med nedlåtande ovfikenhet pl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
