Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåliga lynne får gå ut öfver detta för behandlingen så känsliga djur.
Hur mången gång får man ej se det stackars djuret bundet utanför
krogen, medan husbonden eller körsvennen förnöter tiden därinne. Huru
ofta står man icke och snackar och låter tiden förflyta, medan hästen
står bunden, varm och svettig, utan så mycket som ett täcke till skydd.
Kommer så husbonden eller körsvennen rusig ut, blir det hästen, som
under hemfärden får bära spritens följder. Det är i sanning en skam
att samhället skall tolerera en sådan behandling af hästen, som mången
gång kommer honom till del.
Var rädd om hästen, vårda och sköt honom med mildhet. Lägg icke
mera på lasset än han orkar draga och använd ej piskan i onödan!
HVAR BÖRA VI SPARA OCH ICKE SPARA?
Ett gammalt ordspråk säger, att en sparad slant är lika god som en
förtjänad. Så är nog mycket ofta fallet. Men det kan också vara så, att
man har skäl att vända på ordspråket och säga, att en sparad slant
stundom kan betraktas som en förlorad. Det gäller att spara på ett rått
sått.
Småbrukarens utgifter kunna uppdelas i följande grupper:
1. Lefnadsomkostnader.
2. Skatter, räntor och arrenden.
3. Inköp af kraftfoder, konstgödsel och utsäde.
4. Inköp af redskap och maskiner.
5. Inköp af djur.
6. Byggnader och deras underhåll.
Om vi se på dessa utgifter ocli fråga livar vi böra spara och icke
spara, så skola vi säkerligen få många olikartade svar.
På lefnadsomkostnaderna kunna vi icke spara, säger någon. Det är
sant, vi måste lefva, och om vi undanhålla oss kraftig ocli närande föda,
då minskas vår arbetsförmåga, och håglöshet och modlöshet smyga sig
öfver oss. Men det är ej alltid detsamma att lefva billigt och att lefva
dåligt. Hur småbrukarfamiljen lefver är för det mesta beroende på
småbrukarens hustru och hennes förmåga att laga god och närande föda,
till större delen af det egna jordbrukets alster. Hustruns förmåga att
odla grönsaker och frukt och tillreda dessa i hushållet, men framför allt
att lära familjens medlemmar äta dessa i hög grad hälsosamma saker,
spelar en stor roll. I många hem är hustrun okunnig, och man lefver
dyrt och dåligt på till stor del inköpta födoämnen.
Af stor betydelse är också klädfrågan. Hustruns förmåga att väfva
och sy, att se till öfverallt, att laga och lappa, betyder mycket. Om
utgifterna för att skaffa mat till familjen i hög grad stegrats, så ha de
i ännu högre grad ökats, när det gäller att skaffa kläder. Här finnes
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
