Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
samt folk. Hans närvaro, hans sopning hade en lång
förhistoria som pinade Lennart outsägligt att tänka
på. Egentligen kunde han icke riktigt uthärda att
hans mor varit mor och att kärlek kommit henne
nära genom denne främling från Amerika.
— God kväll, sade han helt kort och ville skynda
om knuten för att gå in köksvägen.
Men Skörd tänkte inte släppa honom förbi på
det viset.
— Nåå, vad sa farmor om nyheten?
— Ja, sa Lennart, obehagligt berörd till och med
av uttrycket farmor. Ja, hon blev ju glad förstås ...
— Kommer hon hit i morgon? frågade Skörd
med en viss iver. Han hade redan räknat ut vad
han då skulle göra. Han skulle under beklaganden
ge sig av till sin bror i Ljungheda.
Lennart meddelade att hon inte kom.
— Inte det? sa Skörd, och jag som tänkt mig i
kyrkan i morgon. Men det hade han inte.
Så kände han det i den stund Maria grät i
Äske-fälla skolhus över att vara förenad med honom på
det djup där själarnas rötter suga sin näring. Men
Skörd var i kväll icke medveten om någ^a rötter.
Han var fullkomligt upptagen av det nya liv som
så plötsligt öppnat sig för honom.
På natten drömde han om sin barndom.
Han såg framför sig prostinnan Springer. Han
kände igen henne, ehuru hon var som en drottning i
övernaturlig storlek. Hon satt på en tron och under
henne stod en klunga av läsbarn. Hon kallade fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
