- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
11

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Strassburg hade åtminstone tänkt på sin uppfinning, ehuru intet
bevis finnes för att något boktryck utförts derstädes.

De pekuniära följderna af företagen i Strassburg motsvarade
icke deltagarnes förväntningar, och Gutenberg begaf sig till Mainz,
sannolikt i slutet af 1444 eller i början af 1445.

Från de första åren af Gutenbergs uppehåll i Mainz är
ingenting med visshet kändt, endast att en hans slägting Arnold
Gelthuss
gick i borgen för ett lån af 150 gulden, som han
upptog den 6 okt. 1448. I aug. 1450 afslutade han en
öfverenskommelse med en förmögen borgare, Johan Fust, enligt hvilken
denne skulle förskottera kapital för anläggande af ett tryckeri,
eller kanske rättare stilgjuteri, i större skala. Fust visar sig
i alla sina göranden som en så klok och beräknande affärsman,
att man obetingadt måste antaga, att uppfinningen redan vid
fördragets afslutande stod på en framskriden ståndpunkt. Med
en projektmakare, som icke haft något annat än idéer att bjuda
på, skulle Fust säkerligen icke hafva inlåtit sig i affärer.

Nu framställa sig frågorna: När började Gutenberg trycka,
och hvad tryckte han först? Den första frågan har ingen ännu
lyckats besvara; i afseende å den andra frågan är antagligt, att
han, för att icke löpa för stor risk, började med en donat eller
annat mindre arbete, och, om man får antaga för riktigt det
resultat hvartill nyare forskare kommit, skall han sedan
företagit tryckningen af den 36-radiga bibeln.[1] Förr ansågs allmänt
denna bibel för ett tryck af Alb. Pfister i Bamberg, till följd
af dennes senare tryck med samma stilar; alla nyare forskare[2]
äro dock eniga om, att denna bibel är den första, och att den
härstammar från Gutenbergs officin. Sannolikt är, att Gutenberg
börjat tryckningen deraf med af Pfister (ursprungligen
formsnidare eller xylograf) graverade typer, och att det lån han upptog
mot Gelthuss´ borgen skulle användas härför, men var otillräckligt,
så att han ej mäktade trycka den färdig, utan måste låta Pfister
öfvertaga stilarne,[3] hvarefter denne fortsatte och afslutade
tryckningen, innan han återvände till sin fädernestad Bamberg, der han
hade förmögna slägtingar. Att denna bibel utgått från Pfisters


[1] Denna bibel kallas äfven den Schelhornska, emedan den 1760 först
bekantgjordes af superintendenten i Ulm Schelhorn, som äfven sökte bevisa att den var
tryckt af Gutenberg.
[2] Didot, Weigel och Zestermann, Madden, van der Linde, de Vinne och
Faulmann, hvilken sistnämnde dessutom anser denna bibel vara tryckt med
graverade (icke gjutna) typer.
[3] Förmodligen blefvo de först försökta träbokstäfverna qvar i Gutenbergs ego,
under der att metallbokstäfverna öfvergingo till Pfister.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svboktrhi/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free