Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken natten mellan den 20 och 21 juli 1793 gick upp i lågor
vid fransmännens beskjutning af staden.
Det första yttre hågkomsttecknet öfver Gutenberg härrör
från Ivo Wittig, som 1504 föranstaltade om en minnessten å
gården »zum Gutenberg». Derefter hade staden Mainz alldeles
förgätit sin store borgare, och de typografiska skatterna blefvo
vårdslöst förskingrade. Staden måste upplefva den förödmjukelsen
att den franske prefekten Jeanbon-Saint-André 1804 framstälde
det första förslaget att uppresa en minnesstod åt Gutenberg,
hvartill hela Europa skulle bidraga, och att Napoleon i sept.
1804 dekreterade, att en stor Gutenbergsplats skulle anordnas.
Det stannade emellertid vid dekretet. Först den i Haarlem 1821
firade sekularfesten, dervid holländarne för sig togo
boktryckarekonstens uppfinning i beslag, förmådde rycka upp Gutenbergs
fädernestad. 1834 utgick ett upprop att åstadkomma ett värdigt
monument till firande af boktryckarekonstens sekularfest 1836.[1]
Thorvaldsen åtog sig att utan ersättning utföra en modell för
metallgjutning, dock utan konkurrens. Detta anbud antogs, och
gjutningen anförtroddes Crozatier i Paris. Den festliga
invigningen egde rum den 17 aug. 1837. Sedan den 24 juni 1840
eger också Strassburg en staty af uppfinnaren, modellerad af
David och gjuten af Soyes och Ingé i Paris. En tredje vacker
minnesvård i Frankfurt a. M., af von der Launitz, visar
Gutenberg, Fust och Schöffer i en enighet, som hade varit så önskvärd
i deras lifstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
