- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
56

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSKLAND! HALLE, ALTENBURG, BERLIN.

MELcHtoR och MICHAEL LottER hitkommo på Luthers begäran
1519 och började raden af reformationstryckare. 1523 uppstodo
misshälligheter mellan Imther och Lotter, hvarefter den förre
lät trycka hos HAnNs Lurrr, »bibeltryckarem, 1525—384.
Melanchtons skrifter trycktes af GrEora Ruav, 1520—48, och efter hans
död af Jou. KRAFFT (CRAT0) samt af HAns WeEYss och PETER SEITZ.

Halle erhöll tryckeri 1520, och märkas sedan SCHWETSCHKER
tryckeri samt W AISENHAUSBOKTRYCKERIET under BERTRAMS ledning,
båda för godt och omsorgsfullt tryck. I Dresden, som 1524 erhöll
sitt första tryckeri, framstår det 1777 grundade MEINHOLDSKA
hofboktryckeriet.

I Altenburg, som 1523 erhöll sitt första boktryckeri, inköptes
hofboktryckeriet af gemeimehofrådet Jou. PIERER, och från 1832
till 1850 sköttes det af majoren H. A. PIERER, grundaren af det
kända universallexikonet. Hans söner fortsatte till 1872, då det
öfvergick till STEPHAN GEIBEL & C:o. Det är ett af de bästa
accidenstryckerier, hvilket till stor del förvärfvat sitt beröm
genom den döfstumme sättaren ALots MArRIE WATZULIKS talang.

Berlin fick tryckeri först 1539 genom HANs Weyss från
Wittenberg, som inkallades af kurfursten Joachim TT och fortsatte till
1544, då Berlin åter blef utan tryckeri till 1574, då LEONHARD
THURNEYSSER, en lärd och praktisk man, började; men redan 1577
sålde han tryckeriet till MicHAEL HENTSZKE. HSenare hafva gjort
sig bemärkta: GEoRG JACOB DECKER, som gifte sig med
boktryckaren Grynäus dotter och sålunda blef egare af dennes tryckeri.
1763 utnämndes han af Fredrik II till hofboktryckare och erhöll
1767 löfte om ärftlighet af denna titel, om han på egen bekostnad
ville anlägga ett fullständigt franskt tryckeri. Nu förskaffade
sig Decker stil från Fournier och Baskerville, engagerade en
faktor från Paris och försäg sitt tryckeri med smakfulla stilar.
1769 erhöll han bekräftelse på ärftligheten af
hofboktryckaretiteln inom sin familj samt tillåtelse att eftertrycka alla i
utlandet utkommande, icke genom specielt privileginm skyddade
böcker. Han införskref senare äfven stilar från Bodoni, Didot
och Haas. Tryckeriet öfvertogs af hans söner, af hvilka GUstAV
afled 1829, hvarefter RupDonLF LUpwIa VON DECKER ensam fortsatte.
Han lärde stilgjuteri och sättning, företog 1824—927 resor i
utlandet. och blef framstående både såsom boktryckare,
stämpelgravör och stilgjutare. 1877 inköptes hans tryckeri af tyska
riket för 6,780,000 mark. J. F. UNGErR inrättade 1780 eget
tryckeri och 1791 stilgjuteri, der isynnerhet götos Didotska stilar;

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free