Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKIE? PARIS.
summorna förhöjdes, och afgörandet af pressförbrytelser hänvisades
till polisen, hvarjemte regeringen egde att suspendera tidningar
efter två varningar. Den 29 juli 1881 infördes fullkomlig tryckfrihet.
Till Paris inkallade professorn vid teologiska fakulteten i
Sorbonne Guillanme Fichet och universitetets rektor Joh. Heynlin
(Jean de la Pierre eller Lapideus) Urricu GERING från
Bero
Gaflpatini pergamenfis clatiffumi orato/
utjepiftolar Uber foeliater inupie;
Fig. 24. Gerinys Gasparinityper.
miinster, och denne medförde MARTtIN CrRANIZ från Basel och
MicurEL FRIBURGER från Kolmar, hvilka inrättade Frankrikes första
boktryckeri i Sorbonne. De började 1470 med att trycka
Gasparini Pergamensis Epistolarum opus, hvartill de begagnade en stil,
liknande Jensons romerska typer (fig. 24). Då de senare lemnade
Sorbonne och förlade sitt tryckeri vid rue S:t Jacques, upptogo de
dock den gotiska stilen.! Gering sökte 1474 att blifva
naturaliserad, hvilket äfven beviljades. Crantz och Friburger återvände
, till Tyskland 1478,hvilket är
ummlmmfå Gering tryckte ensam. 1479
tryckte han tillsammans med
d lememier foföe fa ngf fuie GUILLAUME MAYNAL och 1484
lw&nfes m öema mau) med BARTI!OLOMZEUS _REM—
A fiuresa me $ e*o’upa BoLDT. Gering förvärfvade
. en betydlig förmögenhet,
ufquef lene so? fOIt ne mab, som han vi?l sin dö(f, 1510,
De WIGP fwå fmå dedaty — till största delen
testamenDune fomme toute terade till Sorbonne. Ett
cu?ög j j $oubte. andra tryckeri inrättades
en HG mumqm 1473 af Pg’n—:n CESARIS
(KAIFig. 25. an.»-Ll’U]g;,rirlz’n/x;iléqll-gd’l af Jacques SER), som 1474 förenade big
N med Joi. StoL, hvilka tryckte
till 1479. Äfven de begagnade romerska typer, men mest omtyckt
här var båtard, en sammanställning af bok- och skrifstil (fig. 25).
Senare utbildade sig en halfgotisk stil (fig. 26), som bibehölls
! Denna kallades här allemand, eller, i följd af dess brutna form, lettres de
7orme. Den mindre stil (liknande Schöffers), med hvilken man tryckte skolböcker,
kallades efter en sådan bok, »Summa S:t Thome», lettres de somme. De större
initialerna hette lettres cadeaux (caldeaulx, at quadreaulx, alltså qvadratbokstäfver),
de runda begynnelsebokstäfverna för kapitel kallades lettres tourneurs.
T4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
