Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
hittills funnit i Danmark, Norge och Finland, och har jag härvid
haft förmånen att mottaga exemplar och värdefulla upplysningar
af mina nu aflidna vänner, professorerna E. Rostrip och A. Blytt,
äfvensom af lektor P. A. Karsten samt några andra. Än vidare
anser jag mig böra med tacksamhet omnämna, att jag satts i
tillfälle att taga kännedom eller erhålla upplysningar om hvad af
ifrågavarande svampar finnes på botaniska museerna i Stockholm,
Lund, Köpenhamn, Kristiania och Helsingfors, tack vare välvilligt
tillmötesgående af dessas föreståndare och vid dem anstälda
personer. Hvad jag själf haft tillfälle att förvärfva, finnes inrangeradt
bland Upsala botaniska museums samlingar. Särskildt anser jag
mig ock böra nämna kandidaten L. Romell för de anteckningar
och exemplar, som han ställt till mitt förfogande.
Innan jag öfvergår till redogörelse för de hittills här anträffade
arterna, är det ej mer än tillbörligt, att en kort öfversikt lämnas
öfver hvad hittills meddelats om dylika svampars uppträdande i
de fyra nordiska länderna. Om i den vidlyftiga litteraturen något
undgått min uppmärksamhet, hoppas jag på välvilligt öfverseende.
Första gången, då någon af de nu ifrågavarande svamparna
anträffades i Sverige, var, när Linné under sin Lapplandsfärd fann
Elaphomijces granulatus, som han sedan i olika arbeten benämnde
Lycoperdon solidum, Tuber och cervinum. Under antagande, att
denna var identisk med sydeuropeisk ätlig tryffel, uppgåfvo sedan
O. Swartz och Liljerlad, att Lycoperdon eller Tuber cibarium
tillhörde vår svenska flora.
Först genom E. Fries’ mykologiska arbeten blef antalet svenska
arter ökadt. Början gjordes i Symbolæ Gasteromycetum ad
illustran-dam Floram suecicam (1817), hvari beskrefs det nya släktet
Rhizopo-gon med den nya arten Rh. luteolus.
År 1829 utkom Systema mycologicum vol. III, hvari beskrifvas
Elaphomyces granulatus och muricatus samt Cenococcum geophilum.
Därtill kom sedan Mylitta venosa, hvars beskrifning af honom
lämnades i en A. E. Lindbloms i Vet. Akad. Handl. 1830 intagen
uppsats, samt i tyska tidskriften Linnæa samma år Polysaccum
tuberosum, i FI. scan. hänförd till släktet Hyperrhiza.
Ytterligare angåfvos såsom rekryter för svenska floran i Flora
Sca-nica (1835) Rhizopogon albus och Hysterangium membranaceum, samt
i Summa veg. Scand. II (1849) ej mindre än 7 nya, nämligen
Rhizopogon virens, Hymenogaster citrinus och »spec. indeterm.», Hyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
