Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
hofs-tryffel»), Gryts, Hyltinge, Lugdo och Bogsta socknar (L.
Ro-mell; vid Väsby i sistnämnda socken: A. Klingspor och Sofielund
i Lugdo: K. Hj. Sjöstedt); dessutom vid Sparreholm (O.
Pkintz-sköld), Sofielund i Björnlunda (K. Hj. Högstedt), Fastmyra samt
Mariefred (L. Rarenius). F. ö. endast funnen nära Ronneby
»utmed vägen till Pehrsborg» (A. E. Lindblom).1
I Danmark är den endast anträffad i Jylland i
Munkebjerg-skoven vid Vejle fjord (Joh. E. Lange enl. D. bot. Tidsskr. XVII
p. 228) och vid sanatoriet på samma fjords nordsida (O. Hörring).
— Från Norge är den hittills ej med säkerhet känd, men hit hör
antagligen den » Tuber album», som enligt Schübeler (1’fl. Norv.
p. 102) »wirklich einmal bei Lysaker, in der Nähe von Christiania
gefunden worden ist». _
Fruktkroppen ofta oregelbunden, af varierande storlek, mellan 1 och
15 centimeter i tvärmått (från en valnöts till »en större kålrots»
eller »ett fårhufvuds», enligt svenska samlares uppgifter), vid
torkning mycket hopskrumpnande. Peridiet efter åldern hvitt, ljust
brungult och brunaktigt samt då genom ljusare linjer ej sällan
deladt i oregelbundet polygonala partier. De mycket slingrande
ådrorna i gleban än ringformigt sammanslutna, än med fria ändar.
Sporerna 8 i hvarje sporsäck, klotformiga, först bleka (färglösa eller
blekgula) och släta, sedan ljusbruna, 16—24 tj. i diam. utom
pig-garna; dessa olika långa (4—8 ti\ utstående, raka eller krökta,
ofärgade.
Lukten på olika stadier af svampens utveckling alltefter
individuell uppfattning mycket olika, hos unga nästan omärklig. Utländska
författare angifva den såsom »fortissimus ingratus» (Vitt.), »stark,
aromatisk» (E. Fisch.), »erinrande om torkade murklor» (Hesse), »mer
eller mindre starkt löklik» (Schroeter), »äcklande» (Mattiroli)
o. s. v. Såsom bevis på huru äfven i vårt land uppfattningen kan
växla, må nämnas, att en funnit lukten »erinra om rå stärkelse»,
en annan »om svinstia», en tredje »om pikant tryffelarom», men
vid inträdande förruttning »om härsket fläsk eller dylikt». I Fr.
S-V. Sc. II uppgifves, att svampen — förmodligen ruttnande — ej
1 Uppgiften i C. Hartm. Skand. ätl. sv. p. 63, att den »torde flerestädes
förekomma. särdeles på Ölands och Skånes sandfält tillsammans med solvändan
(Helianthemum), på hvars rötter den i sitt egentliga hemland uppsökes», saknar all grund
och sannolikhet. — I Lindbl. Sv. b. angifves den äfven från Nerike, hvilket dock
beror på en förväxling med Hijdnotrya carnea, och liknande gäller antagligen äfven
om Västergötland, där den ock säges vara funnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
