Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(85)
dem man endast till en ringa del ser från segelleden, hysa däremot en
ingalunda artfattig fanerogamvegetation. Särdeles rik är
Archieracium-floran; i ett litet område, begränsadt ungefär af Sågsjön oeh dess
utlopp i Kummelnäsviken, dalen, som stryker fram förbi Rensätra mellan
Sågsjön och Myrsjön eller »Stora dammen», och de dalgångar, som från
sistnämnda lilla sjö sträcka sig i västnordvästlig riktning mot
Halfkaks-sundet, har jag anträffat de allra tlesta för Stockholmstrakten uppgifna
Archieracia vulgata, däribland H. Juelii Dahlst. och H. remanens Malme,
och dessutom några, som ej förut voro kända från denna trakt, t. ex.
H. grandidens Dahlst. och H. sarcophyllum Stenstr. — För den, som
sysslar med kryptogamer, särskildt lafvar, äro dock äfven själfva
platåerna ganska lockande, om de än verka tröttande genom sin rätt stora
enformighet. Det största intresset från tloristiskt växtgeografisk
synpunkt erbjuda de arter, som hufvudsakligen hafva nordlig utbredning.
Här uppträda, ej sällan massvis, liera lafvar, som inom vårt land hafva
sin sydgräns här eller åtminstone befinna sig nära densamma. Förutom
de redan ofvan omnämnda kunna som exempel anföras Stereoeaulon
denudatum Floerke, Cladonia bellidiflora (Ach.) Schær., Cetraria
fahlunen-sis auctor., Hæmatomma ventosum (L.) Mass. och Lecidea demissa (Rutstr.)
Aeh. Sparsamt har på gamla grangrenar anträffats Lecidea amaurospoda
(Anzi) [= L. pullata (Norm.) Th. Fr.], hvilken art sj’nes vara ytterst
sällsynt nedåt landet. Äfven mossfloran torde hysa åtskilliga arter, som
förhålla sig på samma sätt. Utan att vara närmare förtrogen med denna
växtgrupp, har jag mångenstädes på Ormingelandet anträffat en sådan
mossa, nämligen den vackra Tetraplodon brgoides (Zoëg.) Lindb.
Gast. O. Malme.
Ekmjöklaggen i Sverige.
Mot slutet af 1907 uppträdde flerstädes i Frankrike en ny sjukdom
på ekarna, förorsakad af oidieformen af en erysifé. P. IIariot, som i
en uppsats, Note snr an Oidium du Chéne i Bull. d. 1. Soc. Mycol. d.
France, t. XXIII, 1907, pag. 157, offentliggjorde det första meddelandet
om denna sjukdoms uppträdande, anser svampen höra till släktet
Micro-sphæra, af hvilkets arter den mest liknar M. Aini. Under det följande
året spridde sig sjukdomen hastigt och uppträdde epidemiskt med stor
intensitet i Frankrike, Spanien, Portugal, Schweiz, Italien, Tyskland och
Holland. Parasiten angrep flera Quercus-arter mer eller mindre häftigt,
de amerikanska arterna angrepos mindre än de europeiska. F,n utförlig
redogörelse för parasiten och en sammanställning af den redan ganska
rika litteraturen öfver densamma lämnas af T. Ferraris i en uppsats,
Osservazioni sulla morfologia dell’Oidio delte Quereie i Ann. mycol. vol.
VII, 1909, pag. 62, och han betraktar den som en form af Oidium
quer-cinum Thümen, beskrifven 1878 efter exemplar från Portugal. 1 en
uppsats, Die systematische Stellung des Eichenmehltaupilzes i Naturw. Zeitschr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
