Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
kan denna försumpning utmed kanterna, där fastmarksvatten af
mera näringsrik beskaffenhet silar fram, ej åstadkommas genom
Sphagna (Gustafsson 1909 sid. 19). Detta blir däremot fallet i det
högre belägna centrum, hvarest nederbörden blir den enda
fuktighetskällan. Sphagnum-torixen kommer i sin tur på grund af
underlagets topografi att influeras till sin byggnad. Till frågan om
högmossars topografi skola vi återkomma i ett senare sammanhang.
Mossarnas vittnesbörd om klimat växlingar.
Den lagerföljd, som ofvan påvisats för Bälinge Mossar, innebär i
och för sig ingenting originellt, utan liknar, om man bortser från
detaljerna, hvad man finner i mellansvenska mossar i allmänhet,
ifall dessa äro af samma ålder.
Som i det föregående visats, hafva Bälinge Mossar i likhet med
de llesta andra mvr- och mossmarker i Upland (se t. ex. Tolf
1900 : I sid. 8), sedan hafvet drog sig tillbaka, öfvergått från att vara
grunda sjöar till att bli skogbärande mark. Därefter har en
försumpning ägt rum, hvilken förvandlat skogen i kärr och mossar.
Som jag senare skall visa, öfverensstämma dessa olika
utvecklingsskeden till tiden med dem Sernander (1910 : II) sökt fastställa för
Litorina-tidens bildningar. Af inom området förekommande
torf-mosslager skulle på detta sätt Rhcibdonemci- och C/y/ieiis-gyttjorna
samt en del af sötvattensgyttjan komma att bli af atlantisk ålder,
större delen af den senare och detritusgyttjan tillika med kärrtorfven
och skogstorfven af subboreal och slutligen
Carex-Amblystegium-torfven och Sphagiuun-lorfven af sub atlantis k ålder.
Mot denna förklaring kunna invändas en bel del saker.
Alldenstund de gamla sjöbäckena i allmänhet äro mycket grunda, vore
det tänkbart, att dessa genom en långsam nederodering af
afloppskanalen blifvit tömda. På grund af sitt större djup kom emellertid
Stormossens nordligaste parti att under lång tid fortfarande vara en
insjö, hvilken endast så småningom kunde växa igen. I de lager af
våra torfmossar, hvilka tolkats som subboreala, förekomma lämningar
af sydliga växter t. ex. Trapa natans och i Norrland hassel norr om de
nutida gränserna (se t. ex. Sernander 1892 sid. 58, Gunnar
Andersson 1902), samt i mellersta Sverige ej sällan ek. Ek är emellertid
hittills icke funnen fossil i Bälinge, men såväl jag själf som
professor Sernander ha funnit hasselnötter i stubblagret om än i ringa
mängd. Vidare skulle kunna nämnas, att den formationsföljd, soin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
