Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
mast land kommer laggbäeken. Denna har på stora sträckor
rinnande vatten, mossens öfverloppsvatten, som här söker sig väg tili
utloppen, där naturliga sådana finnas eller genom mossens
uppdäm-mande verksamhet bildats. I denna laggbäck samt i den
närgränsande Caricetum am blgstegiosum -zonen1) finnas en mängd stora tufvor
af alldeles samma tvp som busklaggens tufvor, sådana de i det
föregående skildrats. Dessa tufvor äro rästerna efter det forna
kärrets lagg, detta dock ej att förstå så, att denna busklagg skulle ha
legat där den nuvarande laggbäeken rinner fram. Allteftersom
mossen transgredierat upp öfver land, har naturligtvis laggen
förskjutits i samma riktning framför mosskanten. Vid
mosstransgres-sionen har busklaggens bottenformation till största delen dränkts af
vattnet, och en del i densamma ingående element ha flyttat upp på
tufvorna och blandats med där förut befintliga skogsväxter,
Vacci-nium etc. På tufvorna kvarstå alar, björkar, Salices, etc. Af den
ursprungliga bottenformationen kvarblifva endast några mera
fuk-tighetstålande arter, Juncus articulatus, Glgceria /luitans, Calla
palustris. Inom Caricetum amblystegiosum-zonen, hvilken numera
representerar kärret, lefva fortfarande Carex chordorrhiza, Carex livida,
Carex limosa och Menyanthes trifoliata. Den tredje zonen från land
räknadt utgör ett Sphagnetum cariciferum. Denna zon har enligt
mitt förmenande uppkommit ur den forna starrmossen. Den
karaktäriseras hufvudsakligen af Carex ampullacea, som fläckvis
förekommer ymnig; Scheuchzeria palustris fortfar att existera på samma sätt
som förut, tämligen oberörd af de nya förhållandena, och denna
zon har öfverhufvudtaget undergått de minsta förändringarna. Den
fjärde af von Posts zoner är Vaginetum-zonen. Denna bildas så
godt som uteslutande af ymniga Eriophorum vaginatum-tufvor.
Huruvida denna zon är identisk med den tufdunsmosse, som jag i
det föregående skildrat från Bälinge, är mig för närvarande
omöjligt att afgöra, då jag ej haft tillfälle att iakttaga liknande
formationer på annat håll. Därmed är den egentliga laggen slut. Nu
vidtaga mossens randbälten (»Randgehänge»), ljungmosse, tallmosse
och yttre ljungmosse. Dessa motsvaras i Bälinge af mosshedens
höljområde. Martallskogen på Bälinge Stormosse motsvaras
emellertid enligt min tanke ej af laggskogen utan har för sin tillkomst
sannolikt andra orsaker att tacka. Emellertid synas Webers åsik-
l) Denna zon har flytande Amblystegia och får ej förväxlas med kärret i Bälinge
mossar, som ju oeksà är ett Caricetum amblystegiosum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
