Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Af det, som anförts, framgår det, att Hippophaë i Sverige har två
utbredningsområden, nämligen vid kusten af Kattegat och längs
Bottniska vikens stränder. Vid Kattegat är den mycket sparsam,
då den där samlats i Bohuslän blott på de två anförda ställena,
som båda ligga nära Lysekil, och dessutom på ett ställe nära
Göteborg. Det är dock skäl, att det undersökes, om den på de nämnda
lokalerna verkligen är spontan eller ej, ty den möjligheten finnes ju,
att exemplaren i fråga kunna ha insamlats på odlade individ, ulan
att anteckning därom gjorts på etiketterna; det vid Göteborg
insamlade exemplaret ter sig för mig i detta hänseende särskildt
misstänkt. Under förutsättning af att af vestkustexemplaren åtminstone
de bohusländska härröra från verkligt vild Hippophaë, framställer
sig den frågan, huru man skall förklara denna förekomst. Dess
inskränkta utbredning i Bohuslän tyder på en invandring i recent
tid, och därvid ligger det nära till hands, att den kommit från
Danmark. Hippophaë är nämligen en af de fanerogamer, som gå längst
mot norden i Danmark, i det att den, såsom jag själf sett, växer
tillsammans med Ehjmiis arenarias, Psamma arenaria och Eryngium
marilimum på de nordligaste klitterna på Skagens udde. Vägen
därifrån till Lysekil är ej längre, än att en endozoisk frötransport på
densamma måste anses vara möjlig, ja till och med sannolik. Från
Norge kan den ej ha kommit till Bohuslän, åtminstone ej i nyare
tid, då den i Norge knappast förekommer söder om
Trondhjems-fjorden; A. Blytt1) anger dess förekomst i Norge: »Nordenfjelds
fra Trondhjemsfjorden till Stegen 67° 56’. Angives ogsaa for
Nordfjord».
Hippophaë har, såsom synes af det ofvan anförda, en så stor
utbredning längs Norrlandskusten, att den nog med fog kan sägas
vara karaktäristisk för densamma. Lägges härtill, att den i
Finland förekommer på hela kuststräckan från Åland upp till Norra
Österbotten, medan den i detta land saknas på sydkusten längs
Finska viken likasom i Sverige vid dess Östersjökust, kan man med
ännu större fog säga, att den är en karaktärsväxt för Bottniska viken.
Undersöka vi närmare dess utbredning på den svenska ostkusten
finna vi, att denna är mycket ojämn. Från Furusundstrakten (Blidö)
är den mycket allmän och riklig på en kuststräcka af omkring 20
mil eller till och med Hille socken. Där norr om kommer en kust
på omkring 12 mil, på hvilken den, om man frånser det tvifvelaktiga
’) A. Blytt, Haandbog i Norges flora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
