- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
502

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

502

som vållar tallskogens utbredning på denna plats ett tvärt
afbräck.

I sammanhängande bestånd synes tallen på Nieras-sluttningen i
allmänhet icke öfverskrida nyssnämnda gräns af omkring 490 rn ,
undantagandes på en mot S. framspringande blockkulle O. om det
myr- och blockfyllda lågland, som ligger mellan fjällets fot och
sjön. Gränsen löper här upp med möjligen ett par 10-tal meter.
Den exakta höjden kan jag ej angifva, enär lokalen icke
besöktes.

Längre västerut sjunker tallskogens gräns under Ebbatjåkko
kontinuerligt i den mån man närmar sig Kårtjejaure. Den splittras
upp till mindre grupper i skyddade lägen och upphör alldeles vid
stranden af sjön. Här härskar oblandad björkskog. Under
Ebbatjåkko antecknades en liten grupp af flera stora torrakar på rot
jämte en lefvande tall på 455 m. höjd. Enstaka utposter af trädet
lefva dock ännu åtminstone 50 m. högre upp i sluttningen på
särskildt gynnsamma växtplatser. Den högst belägna lefvande tallen
liär i västra delen af Nieras-massivet anträffades i sällskap med ett
annat, torrt individ i en mot söder vettande ravin med synnerligen
väl skyddadt och drifvande säckläge på 505 m. höjd ö. h.

Juobmotjåkko. På lägre åsar med västlig och nordvästlig
exposition stiger vacker och växtlig tallskog upp på Juobmotjåkko, tills
den utblandas med björk, som slutligen får öfvertaget äfven på
ås-ryggarna. I bäckdalar och raviner kryper björkskogen ned mot
Langas. Öfvergångsnivån kan på åsarna sättas till ungefär 510—
520 m., intill hvilken höjd tallen föryngrar sig bra. Här
upphörde trädet att vara beståndbildande på en mot NV stupande
sandstensås, men spridda kraftiga ungträd förekomma nästan ända upp
till toppen af åsen. Den öfversta tallens nivå uppmättes till 565
m. ö. h., det var ett svagare exemplar med några friska grenar vid
toppen samt vid marken. För öfrigt voro alla dessa träd mer eller
mindre unga och i full växtkraft. Inga äldre aftynade eller döda
träd syntes i närheten.

De öfversta tallarna på Juobmotjåkko äro dock härmed ingalunda
nådda. När krönet af ofvan omtalade sandstensås passerats och
man öfvertvärat björkförande raviner och sluttningar, där tallen
alldeles saknas, kommer man upp på fjällets skiffersluttningar där
en utmärkt vacker Dn/as-flora slagit sig ned (2)1). I detta bälte

*) De i det citerade arbetet angifna, approximativa höjdmåtten böra utbytas mot
<3e exakta siffror, som meddelas i föreliggande uppsats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free