- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
805

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79.")

Gödselvattengölarne och deras stränder hysa en intressant,
otn ock artfattig flora af alger och fanerogamer.

Splachnaceerna växa enligt Bryhn på exkrement efter
nötkreatur, älg, ren, får och räf, vidare på djurkadaver, särskildt af
lem-lar, samt på af svampmycelier genomväfda stubbar och
trädrötter.

Husdjurens spillning uppvisar i bestämd ordning en rad af
koprofila svampar.

Organismerna, särskildt bakterierna och algerna, i våra
förorenade sötvatten, »saprobierna», fördelas nu efter de
förorenande kväveföreningarnas oxidationsgrad (Kolkwitz och
Mars-son) i trenne grupper: poly-, meso- och oligosaprobier. Huru
fanerogamvegetationen påverkas hos oss framför afloppsledningar
etc. är ännu ej utredt, men påfallande är, huru bredbladig t. ex.
Phragmiles blir kring mynningen af en kloakledning i en sjö.

Till och med nitrofila, eller om man så vill saprofila
saltvattensalger och af dem bildade samhällen finnas. Jmfr t. ex. Häykéns
undersökningar öfver Enteromorpha-ariemas uppträdande i den
sydfinska skärgården.

Däremot torde det efter de sparsamma och ytterst torftiga notiser,
som jag i litteraturen lyckats uppspåra angående nitrofila
lafsam-hällen, dessa hittills vara så godt som förbisedda. Och dock äro
de en oupphörligt återkommande och alldaglig företeelse, ej blott
i Norden, utan jag har anledning att antaga äfven i andra trakters
vegetation. Jag indelar dem efter kväfvekällan i två grupper:
or-nitokoprofila och saprofila (koniofila). För den första gruppen
är kväfvekällan fågelexkrement, forden andra humusbildningar.

Mot terminologien i denna uppställning af en stor biologisk grupp
nitrofiler, som efter kväfvekällans naturbeskaffenhet, hvad lafvarne
beträffar, uppdelas i ornitokoproliler och saprofiler, kan göras en
bel del anmärkningar.

För det första är nog mitt nitrolilbegrepp en utvidgning af det som
t. ex. Warming uppställer. Mina nitrofytiska växtsamhällen omfatta
alla, som lefva i ett medium af relativt öfverflödande kväfvenäring.
Att i stället, som någon gång i litteraturen sker, använda ordet
saprofyter (aa-cö^ = rutten) i samma omfattning torde ge upphof
till för mycket förväxling.

Det skulle kunna synas som om uppställandet af en särskild
grupp ornitokoprofiler jämnställd med koproliler skulle vara onödig
Men fågelexkrement, som bestå af både fæces och urin, äro alldeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0913.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free