Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806
olika sammansatta med den vanliga formen för xojrgoc, d. v. s. fæces
af växtätande däggdjur. I de förra ingå i ofantligt större
omfattning urinsyra och klorider, hvilket medför en bestämd olikhet i den
fysiologiska inverkan på vegetationen. (Om en särskild grupp af
nitrofyter med däggdjursurin som kväfvekälla behöfver uppställas,
lämnar jag därhän).
Termerna saprolil och saprofvtisk för den grupp af lafsamhällen,
som påverkas af kväfveföreningarna i humusbildningar, kunna med
den något förvirrade terminologi, som råder på hithörande områden,
ge upphof till missförstånd. Särskildt skulle man kunna förväxla
dessa saprofila lafvar med de lafarter, som, då de sakna gonidier,
bruka sägas lefva saprofvtiskt. Man jag vill ogärna bilda en ny
term för denna lafsamhällsgrupp, som onekligen, biologiskt sedt, nära
sluter sig till andra, som saprofvtiska allmänt erkända och
uppkallade växtsamhällen, t. ex. de gröna saprobiernas. Och i själfva
verket finnes redan i litteraturen begreppet saprofila lafvar taget i
likartad bemärkelse som i denna afhandling. Både Bitter (1899)
och Malme (1901) kalla de lafvar, som lefva ofvan döda växtdelar,
särskildt andra lafvar, och i dem nedsänkta rhiziner, saprofyter; och
jag själf visar 1907, hur de med olikartade alger utrustade Lecanora
ge/zda-bålarna lefva saprofytiskt på hvarandra. - Skulle emellertid
en ny term visa sig nödvändig, skulle jag vilja föreslå koniofil resp.
konioiyt (xövec = stoft), hänsyftande på att kväfvekällan,
humusbildningar, här tillföras som stoft, vare sig med vatten eller luft som agens.
Då jag i det följande uppkallar vissa lafsamhällen under namn
af formationer, så uppställas dessa rent empiriskt efter arternas
fysiognomiska gruppering i naturen, på de analytiska och induktiva
grunder, hvilka Uppsalabotanisterna efter Ragnar Hi lts föredöme
bruka följa. Efter Kerner upptagas karaktärsväxterna som
namn-gifvare. Dessa lafformationer motsvara sålunda hvarken Warmings
»formations», eller hans »associations». De bli sedan de enheter,
hvilka närmast biologiskt och fysiologiskt skola undersökas. De
förberedande forskningar i detta hänseende, som här lämnas, torde
emellertid berättiga till att sammanslå dem till »de nitrofila
lafvar-nes formation» (formation då taget i Warmings bemärkelse) för
de fall, då en sådan enhet behöfver användas vid naturhistoriska
resonemang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
