Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
De första uppteckningarne gjorde jag 1898 i Uppsala-trakten.
Sedan dess har jag under resor i olika delar af Skandinavien haft min
uppmärksamhet inriktad på hithörande fenomen, särskildt under
färder i Uppland, Södermanland, Skåne och den norska //ex-regionen.
Frekvensgraderna äro de 5 Hultska: ymnig (y), riklig (r), strödd
(s), tunnsådd (t) och enstaka (e).
Då ej auktorsnanin blifvit utsatta för lafvarne, ansluter sig
artuppfattningen till Th. Fries’ Lichenographia scandinavica och den
härpå samt professor Fries’ manuskript och föreläsningar grundade
förteckningen öfver Skandinaviens lafvar, som 1880 utgafs af O. (1.
Blomberg och K. B. J. Forssell. Lektor (1. Malme och Fil. Lic.
Thore Fries har vänskapligen biträdt mig vid bestämningen och
revideringen af en del arter. —■ Likaså står jag i tacksamhetsskuld
till lektor H. Wilh. Arnell för bestämning och granskning af mina
mossprof. Deras nomenklatur ansluter sig till Lindberg, Musei
scan-dinavici. För fanerogamerna följes elfte upplagan af Hartmans flora,
för algerna Kjellman, Skandinaviens hafsalgflora.
NÅGRA DRAG UR DE PETROFILA LAFSAMHÄLLENAS
ALLMÄNNA UTVECKLINGSHISTORIA OCH EKOLOGI.
Om lafvegetationen på det nordiska inlandets klippor och block
förekomma i litteraturen flera notiser, dock alltför knapphändiga
ens för att ur dem få fram den bild af dess utvecklingshistoria och
ekologi, som denna lilla undersökning kräfver till bakgrund.
Utgående från mellersta Upplands slättbygd, där mina flesta
ståndortsanteckningar äro gjorda, skall jag därför söka lämna en
öfversikt af de växtsamhällen på öppet belägna medelstora eller
större block af granit, gneiss och leptit, i hvilka lafvarne så starkt
dominera, alt man kan tala om lafsamhällen, hufvudsakligen från
synpunkten af deras ståndorters allmänna topografi och ekologi.
De yttvper på ett block, hvilka man på växtfysiognomiska
grunder bör hålla i sär, äro zenitvtor, lodräta väggar,
öfverhängande väggar (öfverlutor) och grott-vtor, (tak, -sidor och
-botten). Deras förhållande till hvarandra synes bäst på bifogade
ligur, fig. 1. De delar af ett block, som döljas af den omgifvande
markens vegetationstäcke, upptagas därjämte särskildt på grund af
sin afvikande vegetation under namnet fotytor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
