Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
16, 1911 , i hvilket det västskandinaviska kustklimatet och dess
betydelse för en del växtarter var föremål för en utförlig behandling, och
sora refererats i denna tidskrift, (1911, Häfte 4).
Inledningsvis redogör 1’örf. för en del drag ur Kullabergs våxtfysionomi
och visar, att med stöd af hit hörande iakttagelser en fullständig
lagbundenhet kan konstateras, hvad beträffar den förändring, som
trädvegetationen, ekologiskt sedt, undergår från strandzonen inemot land,
allteftersom de maritima atmosfärilernas verkningar aftaga i intensitet,
då afståndet från hafsstranden ökas.
Den vegetationens utvecklingsform, som här blir af det måhända största
intresset, är den s. k. buskdynen, hvilken erbjuder likhet med
sanddynen och fått sin utbildning genom att växtens toppskott dödats, sä
fort de nått en viss höjd. — För att komma till förståelse af de
fysiologiska och bakom dessa liggande klimatologiska företeelser, som
resultera i buskdynens dvärgartade växt, jämför förf. den maritima
utbildningsformen med dess släkting, den alpina och arktiska trädgränsens.
Han häfdar i detta samband, att hvad som bestämmer skogsträdens
lnorfologiska karaktär i fjäll- och arktiska trakter, likaväl som den i
kausalsammanhang härmed stående trädgränsen (till hvilken man inom
kusttrakter flerstädes finner full motsvarighet) blir den af klhlman
påpekade transpirationsstegrande inverkan af vinden, hvilken får till följd
en uttorkning hos oskyddade stamspetsar under den tid. då absorptionen
är nedsatt på grund af markens låga temperatur. — Trädgränsen anser
förf. sålunda komma att bestämmas hufvudsakligen af temperatur och
luftfuktighet. En stor relativ luftfuktighet skulle alltså höja trädgränsen,
och dock känna vi, att inom det skandinaviska höglandsområdets västra
del, där vi hafva en dylik, trädgränsen ligger lägre än inom den östra,
(hvilket förhållande vissa forskare t. o. m. sökt härleda just ur det
senare områdets mindre luftfuktighet). — Rent lokalt kan man spåra verkan
af fuktighet, t. ex. inom björkregionen, där å fuktig mark enstammiga
och kraftiga björkar uppträda mera talrikt än å torrare lokaler. Detta
innebär emellertid blott (jfr. Haglund), att individen, åtminstone under
sommaren, kunna å edafiskt gynsamma lokaler lättare uthärda
fjällvindens uttorkande inverkan. — Orsaken till den ofvan nämnda
nivåskillnaden i trädgränserna ligger, menar författaren, i att västnorska kusten
liar en julimedeltemperatur, som är 2,5°—3° C. lägre än norrländska
kustlandets. Detta innebär icke, att fuktighetsförhållandena här äro
betydelselösa, utan blott, att den norska kustens fuktighet ej räcker till för
att upphäfva verkningarna af dess ofördelaktiga temperaturförhållanden.
Vore luftfuktigheten ä båda sidor lika, skutte säkerligen nivådifferensen
mellan den norska och svenska trädgränsen vara ännu större.
Nu finns det, såsom ofvan är antydt, stora likheter i morfologiskt och
ekologiskt hänseende mellan skogsgränsens buskformationer i regio
subal-pina och på hafsstranden och, menar förf., ligger det ju nära till hands,
att äfven i senare fallet såsom förklaringsgrund till fenomenet antaga
vindens uttorkande inverkan. Detta har man visserligen förut gjort, men
beträffande det fysiologiska förloppet hafva åsikterna varierat. — An har
man framhäft, att vinden och det med denna följande saltet spelat största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
