Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
ningens svåra framfart. Vahlin uppgaf 1893 för Krok, att växten äfven
förekom på ett annat, mera otillgängligt ställe i Rättvik. l)et har
antagits, att ilen numera skulle vara alldeles försvunnen från Rättvik.
Detta är dock ej fallet. Åtminstone fanns den kvar 1911 (enligt
meddelande af Fil. Kand. A. E:son Vikar). Själf har jag ej besökt denna
plats.
För ungefär 10 år sedan anträfTadcs växten i fråga af dåvarande
skolynglingen, numera folkhögskoleläraren, Fil. Kand. K. V. Hedlund på en
ny lokal i Dalarne, nämligen Tjärnaheden i Gagnef. Fyndet publicerades
af P. W. Wiström (Hotaniska Notiser 190."), s. 289). Denna lokal besökte
Fig. 1. Astragalus penduliflorus på Tjärnaheden i Gagnef, Dalarne.
Foto. G. Samuelsson "/i 1912.
jag sistlidna sommar (1912) tillsammans med en af Hedlunds bröder.
Mellan Gagnefs och Insjöns stationer går järnvägen efter en längre
sträcka genom en tallhed, utbildad på en senglacial sandplatå. Här
förekommer utefter själfva järnvägen på en sträcka af c:a en kilometer
ett antal exemplar af Astragalus penduliflorus. De flesta förekomma
samlade inom ett ytterst begränsadt område, där järnvägen förut haft ett
stickspår utlagdt. De flesta individen växa inom järnvägens inhägnade
område, hvilket äfven framgår af den här bifogade bilden. Här
förekomma ett 50-tal större och mindre exemplar (frekvens: riklig). Sanden
ligger till största delen bar (i bottenskiktet blott strödda mossor, främst
Svensk Botanisk Tidskrift 1913. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
