Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet under 1923. Av fil. dr Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De viktigaste händelserna inom konstlivet ha emellertid icke varit de speciella
konstutställningarna, ehuru dessa i år haft en så magnifik representant som
konst-avdelningen på Göteborgsutställningen. Denna utställning intresserade nämligen i
främsta rummet som konstnärlig enhet.
Den av arkitekterna Sigfrid Eriksson och Bjerke utförda planen torde vara den
utan tvekan vackraste lösning av ett sådant problem, som kommit till i Sverige. Den
kommer att sätta varaktigt spår i Göteborgs stadsplan, i det att i samband med
utställningen Götaplatsen blivit ordnad som en ståtlig slutpunkt på Kungsportsavenyen.
Fondkulissen bildas av det nya konstmuseet, vars spartanskt enkla yttre form och
inre disposition icke väckt kritikens oblandade beundran. Från denna entré fördes man
genom ett system av gårdar i vitt och med en stark anstrykning av monumental
orien-talism till den ståtliga huvudgården med dessa två minareter och Minneshallen som
fondskärm. Huvudrestaurangen bildade ett festhgt inslag i miljön och
Idrottsutställningen ett klassiskt vackert.
En förening av klassicitet och orientalism präglade denna del av utställningen,
medan man i Exportutställningen mötte en osrnyckad modärn form av imponerande
art i Maskinhallen.
Det kan måhända betraktas som ett tidens tecken, att den tillämpande konsten
— som framträdde i den med pretiös smak inredda, av Hakon Ahlberg byggda, av
Erik Wettergren organiserade Konstindustriutställningen — synbarligen väckte
större publikintresse än konstutställningen. Textilutställningen, glaset —-
koncentrerat kring Orrefors’ av Edward Hald och Simon Gate till en konstprodukt av
världsbetydelse drivna tillverkning —, fajansen och smidesjärnet visade de mest intressanta
modärna stilsträvandena. Mera splittrat var, trots enstaka betydande inslag, intrycket
av den i en särskild avdelning inrymda möbelutställningen.
Konstutställningen omfattade dels en mycket vidlyftig retrospektiv avdelning
av västsvensk karaktär — i mycket vid bemärkelse — dels modärn svensk, norsk,
dansk och finsk konst. På den retrospektiva avdelningen knöts ett särskilt intresse
till rekonstruktionen av Valands invigningsutställning 1886, en glansfull samling,
samt till Ivar Arosenius’ konst, som visade sig med ökad glans ha genomgått den
första prövotiden efter hans förtidiga död.
Via Karl Nordströms och Carl Wilhelmssons kollektioner kom man till den
modärna avdelningen, där inom måleriet nya betydande verk visades av Nils Dar del,
Sigfrid Ullman, David Wallin, Einar Jolin, Johan Johanson, G. Börje — vilken senare
på en utställning i Stockholm visat ytterhgare framsteg — Hilding Lindquist, Torsten
Palm och Otte Sköld. Isaac Griinewalds mest betydande och beundrade insatser lågo
på det dekorativa området i takmålningarna i Konstmuseets hall och i dekorativa
arrangemang i industrihallen. Skulpturen grupperade sig kring Carl Milles, som med
nya djärva verk —- främst den i Västerås i sommar resta Johannes Rudbeckius —
gjorde en stor insats icke blott inom murarne utan i utställningens totalbild. De mest
betydande skulpturala insatserna f. ö. visades av Ivar Johnson, Erik Gråte (i
Konstindustriutställningen), Nils Sjögren, N. Möllerberg, Olof Ahlberg, Anders Jönsson.
Den norska avdelningen visade med Munch som centralfigur den friska måleriska
karaktären hos norsk konst, i den danska dominerade Willumsen och skulptörerna,
i den finska fann man ett ytterst djärvt och intressant expressionistiskt måleri med
starkt nationell läggning, kulminerande i Sallinens konst.
Som resultat av en av de största av de för ögonbHcket vanliga hetsiga
diskussionerna eller rättare grälen i kqnstfrågor, öppnades av äldre och yngre konstnärer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
