Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturen 1924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenskapshistoria berättas i ovardaglig belysning och med känsla för inre värden; dock
är ämnet något för hårt pressat, och en viss ansträngning gör sig märkbar. Marika
Stjernstedts roman »von Sneckenströms» har sitt givna intresse som en initierad
skildring av den katolska menighetens egendomliga ställning i vårt land med de
typiska konflikter som yppa sig inom en bestämd familj, vars romerska tro hålles
brinnande på en Hten herrgård i Roslagen. Romanen visar en erkännansvärd strävan efter
opartiskhet, men sysslar väl mycket med det religiösa livets yttre former utan att
med sin tempererade hållning kunna rätt levandegöra övertygelsens inre glöd. I
»Barbarens son» har Hilma Angered Strandberg framträtt efter flera års tystnad; det är
en italiensk medeltidskrönika, berättad i något krampaktig stil men med gott grepp
om själsskildringen. Agnes von Krusenstjerna har i »Tonys läroår» fortsatt
skildringen av den unga adelsflickans upplevelser i Stockholm, i anmärkningsvärt säker stil
ehuru alltjämt med ensidigt psykopatisk betoning. Ännu en författarinna har i år
väckt uppmärksamhet, nämligen Maria Sandel, vars »Droppar ur folkhavet» är en
sann och kraftfull skildring av den stockholmska utkantens existenser.
Men berättarkonsten är icke genomgången med dessa namn. Carl Larsson
i By har i »Kristi återkomst» gjort ett försök att mana fram den heliga gestalten i
modern miljö liksom i Steads på sin tid omtalade »Om Kristus kom till Chikago»; boken
har ett ärligt och aktningsvärt patos, men är i konstnärligt hänseende förfelad. En
omsorgsfullt studerad roman från det nutida Indien är Axel Ideströms »Häxkitteln»,
där de senaste nationalistiska rörelserna funnit en varm skildrare. Ragnar Jändel
berättar i »Den trånga porten» om en kommunistisk ynglings utveckling till andlig
och religiös frihet; det novellistiska är svagt, men själva själsstudien verkar
tillförlitlig. Gustaf Hellströms novellsamling »Olsson går i land» innehåller några prov
på hans kraftiga och effektiva typskildring men är annars att betrakta som ett
intermezzo i hans författarskap. Däremot har Bertil Malmberg i »Åke och hans värld»
dokumenterat sig som en fast och känslig novellist med utpräglat sinne för
barndomens perspektiv och sagorymd. Ett oroligt och måttlöst diktarlynne kommer till
uttryck i Gustav Hedenvind-Erikssons »Orions bälte», en fantastiskt berättad
historia från finska gränsen. Albin Neanders »Vainio» ger intressanta interiörer från
delvis samma avlägsna landsändar, och i Ludvig Nordströms »Det okända Sverige»,
som visserligen knappast kan hänföras till den egentliga skönlitteraturen, ingå även
originellt anlagda skildringar från Norrland.
En dominerande plats på detta års bokmarknad intaga de många och på grund
av författarnamnen särskilt uppmärksammade reseskildringarna. Fredrik Bööks
»Resa i Sverige» är här den främsta händelsen; denna skildring av en bilfärd från Skåne
genom hela landet upp till Haparanda är icke blott ett publicistiskt kraftprov, utan får
litterär märklighet genom de klara, karaktäristiska glimtar av liv, odhng och natur,
som raskt tillvaratagits på dess sidor. Det på en gång geografiska och historiska
perspektivet är genomfört med mästerskap. En verklig långfärd till Polynesiens
sol-dränkta övärld skildras av Sigfrid Siwertz i »Lata latituder», där ett brokigt tjusande
stoff i förening med utmärkt stilistisk vigör ha åstadkommit en alltigenom
underhållande volym. Hit kan även räknas Prins Wilhelms »Svarta noveller», som ge en både
etnografiskt och artistiskt åskådhg totalbild av livet på den afrikanska kontinenten,
i farmer, militärläger och negerbyar; ett par av de exotiska spökhistorierna äro
särskilt verkningsfulla. I Sven Hedins »Från Peking till Moskva» fångas intresset av
— 76 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
