- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Andra årgången (händelserna 1924) /
89

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosmos och kaos. Av Ansgar Roth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kosmos och kaos.

En astrofysisk översikt.

Av Ansgar Roth.

Marsstudiernas facit.

T" Tnder 1924 fångades intresset i hög grad av planeten Mars, vars avstånd från
I jorden den 23 augusti nära nog nådde sitt minsta möjliga värde, omkring 55
^^ millioner kilometer — något mer än en tredjedel av jordens avstånd från solen,
de interplanetariska distansernas naturliga enhetsmått.. De förhoppningar, som
knutits vid detta kosmiska rendez-vous, voro naturligtvis överdrivna. Några få millioner
kilometer spela ingen avgörande roll för astronomerna. Den röda planeten stod
dessutom denna gång för lågt på himlavalvet för verkligt goda iakttagelser från jordens
norra halvklot, där de flesta observatorier äro belägna. A andra sidan var detta
möte det första som ägt rum, sedan nutida jättetuber och våra dagars raffinerade
mätningsmetoder tagits i bruk, vilket i sin mån försvarade de högt spända
förväntningarna, Det var också det första i radions tidevarv, men här spelar ju avståndet
långt mindre roll än på de optiska signalernas gebit.

Då någon förbindelse med Marsinvånarna icke heller denna gång kommit till
stånd, få vi nöja oss med astronomernas indirekta slutsatser om deras levnadsvillkor.
Dessa äro icke så ogynnsamma som pessimistiska forskare förmodat. De
strålnings-mätningar, som imder hösten utförts vid Marsobservatoriet i Arizona och på Mount
Wilson i Kalifornien, visa att temperaturen mellan planetens tropiker är ganska
dräglig — tio, kanske tjugu grader över vattnets fryspunkt i de mörka regioner, som anses
utgöra vegetationens och kulturens boplatser på det främmande världsklotet. Ännu
märkligare äro Wrights undersökningar vid Lickobservatoriet på Mount Hamilton i
norra Kalifornien. Vid fotografering genom olika färgfiltra av planetens skiva
framgår, att denna har helt olika utseende i rött, gult och violett ljus. Därvid har
visats, att Mars äger en ganska tät atmosfär av 200 kilometers höjd, snarlik jordens
lufthölje. De vita polfläckarna tillhöra sannolikt icke planetens yta, utan bildas på
stor höjd i dess atmosfär — moln eller kanske norrsken, som lysa med fosforescensens
magiska glans.

A stronomisk hembygds forskning.

Marsmötet stegrade i påtaglig grad de alltför kosmopolitiskt sinnade
astronomernas intresse för vår hembygd i universum, solens och planeternas domän. Mätningar
med sagolikt känsliga elektriska termometrar, som ge utslag för en värmestegring av
en tiomilliondels grad, antyda att såväl Merkurius som Venus äga en ganska snabb
rotation. Den innersta planeten har trots närheten till solen ungefär samma
temperatur som månen, varav sannolikt följer att den likt vår drabant saknar atmosfär.
Venus äger otvivelaktigt en sådan, men den förefaller ha en helt annan
sammansättning än jordens. Dess uppmätta temperatur, 40 till 60 grader, synes också väl hög
för det organiska livets bestånd på grannplaneten.

Underrättelsen, att Jupiter — jätten bland planeterna — har icke mindre än
femton månar i stället för de nio hittills kända, väckte i september 1924 stor sensation.
Upptäckten, som sades vara resultatet av mångåriga beräkningar av en känd ameri-

— 89 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1924/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free