Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inlöstes under hösten, men i stället upplade svenska staten ett lån om 30 mill.
dollar.
I övrigt var valutautvecklingen 1924 till fördel för den svenska exportindustrien.
Under det att noteringarna å flertalet av våra viktigare exportvalutor föllo under 1923,
lågo nämligen dessa under 1924 i de flesta fall med oförändrade eller stigande
noteringar. Av följande tablå framgå förändringarna kvartalsvis för några viktigare
valutor (beräknade på medelkurserna för resp. månader):
Växelkursernas proc. stegring ( + ) el. sänkning (—)
dec. 23—mars 24 mars—juni 24 juni—sept. 24 sept.—dec. 24
Pund....................— 1,4 — 0,4 +3,1 +3,8
Dollar..................— o,T — 0,7 —0,2 —1,3
Franc..................—10,7 +11,3 +0,7 +0,2
Riksmark................—12,1 + 4,6 —1,1
D. kronor................—12,0 +6,2 +0,6 +2,7
N. kronor................—9,0 — i,t +2,0 +7,4
Sedelcirkulationen gick tillbaka, men vissa tecken tyda på, att detta mer
förorsakades av inflöde av svenska sedlar från utlandet (Tyskland?) än av verklig
minskning i sedelmassan inom landet.
I föregående översikt påpekades, att bankernas växelinnehav ävensom
rediskon-teringen i stort sett föll under 1923 men att hösten nämnda år medförde en ökning,
som möjligen kunde hänföras till stigande kreditbehov från industriens sida. Även
under 1924 steg växelportföljen något, men ökningen var för obetydlig (49 mill.
kr. nov. 23—nov. 24), för att man skulle våga bygga några slutsatser på
densamma. Då inlåningen samtidigt sjönk, finanserades emellertid denna ökning delvis
genom stigande rediskontering hos riksbanken. Rediskonteringen utgjorde under
jan.—nov. 1923 i genomsnitt 188,5 mill. kr. och under motsvarande period 1924 271 mill.
Delvis vållades denna kredit åtstramning av den försenade skeppningssäsongen, vilket
framgår av maj och juni månaders synnerligen höga rediskonteringssiffror.
Utvecklingen av privatbankernas rörelse i övrigt åskådliggöres genom följande
sammanställning (mill. kr.):
Inlåning: 30/11 1922 30/11 1923 30/11 1924 Differens 1922—23 1923 — 24
Giro........... 699 540 445 -159 - 95
Löpande räkning...... 430 480 480 + 50 0
Sparkassa ......... 846 785 810 — 61 + 25
Depos." 0. kapitalräkning . . 2,495 2,149 2,020 -346 — 129
Summa 4,470 3,954 3,755 -516 — 199
Utlåning:
Lån........... 2,934 2,795 2,629 -139 -166
Kreditiv......... 1,063 907 833 -156 - 74
Inrikes växlar....... 1,102 915 964 -187 + 49
Summa 5,099 4,617 4,426 — 482 — 191
Redisk. växlar....... 253 213 243 — 40 + 30
En fortsatt överflyttning av medel från bankernas depositions- och kapital- samt
giroräkningar till andra placeringsobjekt, främst då obligationer, ägde rum, ehuru icke
— 102 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
