- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
44

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan å ena sidan en sparsamhetsivrande stadsfullmäktigedelegation, som handlade
å stadens vägnar, och å den andra kommunalarbetarna, som på så många andra håll
vant sig vid att utan vidare få sin vilja igenom. Under konfliktens aktuella skede trädde
Samhällshjälpen för första gången i aktion. Regeringens vilja att upprätthålla
ordningen ställdes också på prov, men resultatet var icke imponerande. T. f.
socialministern, herr Viktor Larsson, tvekade, när det gällde att ställa pohsmakt till
ortsmyndigheternas förfogande, och andra regeringsmedlemmar uttalade tydligt sin sympati
för de strejkande, ehuru dessa tillgripit gatukravaller som påtryckningsmedei.
Regeringens press vågade heller icke giva klart besked. Konflikten blev emellertid
genom förlikningsmäns ingripande bilagd. Kort därefter avblåstes även den långa
Sundsvallskonflikten, sedan arbetarna dock gjort ett misslyckat försök att etablera
lokal storstrejk. Stor uppmärksamhet tilldrog sig också skördestrejken i Uppland,
vilken slutade med ett frappant nederlag för arbetaresidan.

I mitten av augusti företog det svenska konungaparet, åtföljt av prins Wilhelm,
en resa till Finland. Mottagandet oiev översvallande hjärtligt och vittnade vältaligt
om hur starka de band ännu äro, som knyta samman Finland meel dess gamla
moeier-land. Besöket, som föregicks av en officiell visit i Stockholm av president Relander,
betyder utan tvivel en epok i förhållandet mellan de båda länderna.

Vid samma tid var Sverige föremål för hela den civiliserade världens
uppmärksamhet på grund av det här på ärkebiskop Söderbloms initiativ tillkomna ekumeniska
mötet. (Se härom närmare Kyrkliga händelser 1925.) För svenska inrikespolitiska
förhållanden torde mötets förhandlingar endast indirekt bli av betydelse. Däremot
hade det svenska allmänna kyrkomötet, som sammanträdde den 3 oktober, en elel
viktiga ärenden att behandla. I centrum stod frågan om borgerlig begravning.
Riksdagen hade för sin del antagit lag därom men icke lämnat klara föreskrifter om kyrkas
upplåtande för begravning i annan än svenska kyrkans ordning. När kyrkomötet
samlades, hördes från en del håll, särskilt socialdemokratiska, me^r eller mindre
förtäckta hotelser, därest kyrkomötet icke föll till föga för riksdagens beslut. Det visade
sig emellertid, att kyrkomötet ingalunda var sinnat att vika för maktspråk. Dess
beslut blev ett godkännande av riksdagsbeslutet med vissa ändringar, och det hjälpte
icke att justitieministern under mötets förhandlingar förklarade, att regeringen icke
ämnade befordra till riksdagen ett nytt förslag. Sedermera har justitieministern
dock funnit sig i situationen och förberedde till 1926 års riksdag ett kompromissförslag,
som skulle upptaga båda parternas befogade synpunkter.

Rent politiskt kännetecknades senare delen av år 1925 eljes som vanligt av ett
ganska obrutet lugn. Partipolitiskt inträffade den förändringen, att »Sveriges
kommunistiska parti» (Ström—Höglundska riktningen) definitivt bröt med den under rysk
lydnad stående Kilbomska kommunismen och begärde återinträde i det
socialdemokratiska partiet. Beslutet härom fattades den 20 september, men dess genomförande
drog ut på tiden. Socialdemokraterna voro icke enbart belåtna med att i sin krets ånyo
få mottaga en driven partiintrigör sådan som herr Z. Höglund, och han gjorde för sin
del några mycket svävande utfästelser om sin lojalitet mot partiet. Ekonomiska
uppgörelser torde också ha spelat in, men återföreningen kunde redan tidigt betraktas som
en given sak.

Ryktesvis uppgavs, att herr Höglund betingat sig en plats i första kammaren
vid sitt återinträde. Vid höstens val var hans kandidatur uppe i Värmland, men
trängseln av kandidater var så stor, att herr Höglund måste stanna utanför. För

övrigt medförde förstakammarvalen någon förskjutning åt höger. Anmärkningsvärt

— 44 —-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free