- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
128

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten 1925. Av kapten E. Eggert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En tredje klass hytt på »Gripsholm».

rederi-a.-b. Transatlantic, det andra för
dansk räkning. Under byggnad var även
en jagare för svenska flottan. Liksom vid
Götaverken ägde ett stort antal dockningar
rum under året. Särskilt må nämnas
torrsättningen av »Gripsholm» i verkstadens nya
fly t docka (se bild sid. 127), den största och
enda i Skandinavien, som kan intaga detta
fartyg. Lindholmens verkstad i Göteborg
har sjösatt ett 4,570 tons motorfartyg för
Ostasiatiska Kompaniet, en ångare på 1,840
ton för ett Stockholmsrederi samt den stora
statsisbrytaren. På stapeln stodo vid
årsskiftet ett motorfartyg om 6,000
bruttoton för norsk räkning. Dessutom ägde ett
hundratal torrsättningar, omfattande c:a
54,000 ton, rum. Bland skånevarven intar
Kockums mek. verkstad en framskjuten
plats. Tre större motorfartyg om vartdera
c:a 4,000 bruttoton och 2,600 å 2,800
hästkrafter levererades under året, ett till
rederi-a.-b. Nordstjernan, ett till ångf.-a.-b. Tirfing
i Göteborg och ett till Oslo, varjämte tre
motorfartyg på tillsammans 12,400 bruttoton och 7000 hkr. voro under byggnad för
norsk räkning. Under arbete var likaså en jagare för svenska staten, vartill kom ett
avsevärt antal större reparationer och torrsättningar. De övriga varvens
nybyggnadsverksamhet var, som ovan antytts, av ganska ringa omfattning. Emellertid må
nämnas en ångare på 1,000 bruttoton utgången från Hälsingborg, två på resp. 1,500 och
2,240 ton från Landskrona, en med 3,500 tons lastdryghet från Sölvesborg samt några
smärre pråm- och motorfartyg från Finnboda varv. Sett som ett helt, kan den
svenska skeppsbyggnadsindustrin i förhållande till landets handelsflotta och sjöfart
betecknas såsom synnerligen framstående såväl i kvantitativt som framför allt i
kvalitativt hänseende. Märklig är framför allt den specialisering på tillverkning av
motorer, som kännetecknar den svenska varvsrörelsen och för vilken denna numera är
välkänd långt utöver landets gränser.

Den svenska handelsflottan, som vid årsskiftet 1924/25 omfattade 2,623
registrerade fartyg om tillsammans 1,337,020 bruttotonS minskades under det gångna året
ifråga om fartygens antal med ett trettiotal, medan det samlade bruttotonnaget
samtidigt ökades med c:a 80,000 ton, allt i överensstämmelse med de officiella siffror,
som funnos tillgängliga under december månad. Fartygsbeståndet skulle alltså uppgå
till omkr. 2,590 fartyg på tillsammans c:a 1,416,174 bruttoton med följande
fördelning på oHka fartygscerter: 1,138 ångfartyg om 1,003,909 ton, 225 motorfartyg om
299,727 ton, 707 segelfartyg med hjälpmaskin om 51,907 ton och 520 segelfartyg om
60,631 ton. Den procentuella förändringen av bruttodräktigheten under året innebär
för ångfartygen en minskning av 0,3 %, för motorfartygen en ökning av 45 %, för
segelfartygen med hjälpmaskin en ökning av 3,5 % och för övriga segelfartyg en minskning

^ Dessa siffror avvika något från dem som meddelades i förra årsboken beroende på att en del
mindre, oregistrerade fartyg då medtogos.

— 128 —■

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free