- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
255

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världspolitiken 1925

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att skaffa sig återförsäkringar vittnar den av Tjitjerin och den turkiske utrikesministern
Tewfik Ruchdi bej i Paris undertecknade neutralitetstraktaten, vilken med
symptomatisk överdrift betecknats som upptakten till ett de asiatiska folkens förbund mot
Gené ve-f örbundet.

Vissa större och mindre europeiska stater, däribland Italien, lyckades 1925
uppgöra sina invecklade ekonomiska mellanhavanden med Washington. Trots god vilja
och energiska ansträngningar måste franske finansministern Caillaux, under året
definitivt rehabiliterad och på sin post motsedd med stora förväntningar, återresa över
Atlanten med oförrättat ärende. Francens fall och finanskrisen i Frankrike utgjorde
under 1925 en visserligen blek avbild av den stora t^^ska markkatastrofen före och
efter Ruhrockupationen. Den ene finansministern efter den andre, det ena kabinettet
efter det andra ha avlöst varandra i Paris. I december lyckades Briand, hart när
betraktad som den franska parlamentarismens sista tillgång, endast rädda sitt kabinett
genom att till nyåret uppskjuta behandlingen av finansminister Doumers många
gånger omstöpta förslag. Knappast någonsin var den franska parlamentarismens kris
så påtaglig som hösten 1925. Röster saknades icke, som krävde diktatoriska mått
och steg. (För den ekonomiska utvecklingen ute i världen imder 1925 hänvisas f. ö.
till särskild uppsats sid. 260.)

Till de olösta finansfrågorna mellan Frankrike och Amerika kommer så hela den
ryska skuldhärva, vars definitiva utredning ännu icke ens kan skymtas. Tjitjerins
demarcher i Paris blevo utan resultat. Förhandlingar mellan Ryssland och Frankrike
bebådades på nyåret, men alltjämt kvarstår Ryssland som Europas stora dunkla gåta.
Att sovjetregeringen har att kämpa med växande finansiella svårigheter förnekas
numera icke av dess egna förespråkare.

Den tyska utvecklingen, berörd även i det föregående, stod 1925 huvudsakligen
i tecknet av Locarnoavtalen, vilka från februari begynte kasta sin skugga framför sig.
Ett undantag bildade de vårmånader, som helt uppfylldes av kampen kring
presidentvalet, företaget i två omgångar och resulterande i seger för högerblockets kandidat,
fältmarskalk Hindenburg. Som Eberts efterträdare fattade Hindenburg sin uppgift i
strängt konstitutionell anda. Hans val, som av motståndarna utropats som en
utmaning och en fara för freden, visade sig i själva verket vara ett betydelsefullt ferment
för det inre lugnet. Det tysknationella partiet valde emellertid att efter uppgörelserna
i Locarno träda tillbaka från sin regeringsställning för att bekämpa ratifikationen,
som mot dess motstånd kom till stånd, varefter en svårartad och långt utdragen
regeringskris utspann sig moj: årets slut.

I en rad europeiska länder ha förskjutningar i det inre läget ägt rum. Bland de
mest frapperande är biläggandet av striden i Jugoslavien mellan serber och kroater,
driven till sin spets vid förra nyåret. Till tecken på försoningen upptogs
bondehövdingen Raditsj i sin store motståndare Pasjitsj’s ministär. Däremot råder alltjämt
spänning mellan Tjeckoslovakiets nationer; nya val gåvo till resultat en seger för en
något förändrad tjeckisk koalition. Polen har genomgått en kombinerad ekonomisk
och parlamentarisk kris, tävlande i elakartad natur med den franska. Utrikespolitiskt
äro för Polens del att anteckna svåra slitningar med Tyskland, förorsakade av
optant-frågan, och tvister med Danzig, av N. F. avgjorda till Polens förmån. Finland och
de s. k. randstaterna, Estland, Lettland och Litauen, ha samtliga haft mer eller mindre
svårlösta ministärkriser. Den lettiske utrikesministern Meierovicz’ död betecknade
otvivelaktigt en svår förlust för de baltiska enhetssträvandena. Alltjämt vägrar Litauen
att träda i förbindelse med Polen, så länge Vilnafrågan icke lösts efter dess önskemål.

– 255 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:35:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1925/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free