Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya rön av den fysiska forskningens pionjärer. Av Ansgar Roth - Tvistiga transmutationsförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av en tillfällighet lyckats utföra alkemisternas ryktbara konststycke, framställning av
guld ur kvicksilver, väckte detta meddelande det största uppseende, men även stor
misstro. Den använda energien belöpte sig till några få volt, medan den enligt
Perrins beräkning borde uppgå till fem miljoner! Intresset blev ännu större då
även en framstående japansk kemist, professor H. Nagaoka i Tokio, ett år senare
uppgav sig ha utfört liknande transmutationer med en elektrisk gnista av 25 meters
längd. Amerikanerna blevo rent av oroliga och anställde på initiativ av »Scientific
American» en grundlig undersökning »för att i vetenskapens och statsfinansernas
gemensamma intresse utröna sanningen». Resultatet blev fullständigt negativt.
Ehuru Miethes experiment noggrant efterapades, erhölls intet spår av den ädla
metallen. Ungefär samtidigt visade Hönigschmid, att Miethes »konstguld» hade
exakt samma vikt som vanligt naturligt guld (197,2). Aston hade kort förut
funnit, att kvicksilver utgöres av en blandning av sex s. k. isotoper med
atom-vikterna 198, 199, 200, 201, 202 och 204. Där finnas sålunda inga atomer med
vikten 197; Soddys förmodan, att guldet erhållits genom att en elektron i
n-fångats av några kvicksilveratomer med nämnda vikt, kunde därför icke
upprätthållas.
Det avgörande ordet har uttalats av professor Fritz Haber, som låtit utföra en
lång serie ytterst omsorgsfulla försök vid Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin.
Slutsatsen har blivit, att Miethes och sannolikt även Nagaokas positiva resultat
måste tillskrivas små mängder av guld och silver som från första början funnits i det
undersökta preparatet, i elektroderna eller i andra delar av apparaten.
Habers kollega vid Berlins universitet, professor Fritz Paneth, har nyligen
förvånat världen med en transmutation i motsatt riktning. Efter mångåriga
experiment tillsammans med dr Kurt Peters har han enligt egen åsikt lyckats
framställa ädelgasen helium ur väte med användande av palladium som katalysator.
Elementförvandlingen ägde rum utan något som helst uppbåd av energi; en dylik
’process är tvärtom i högsta grad energialstrande. Den erhållna heliummängden,
som endast uppgick till en hundramilj ondels kubikcentimeter, kunde uppmätas
tack vare förfinade instrument och raffinerade metoder. Om resultatet bekräftas
av andra forskare, måste det sägas ha ännu större betydelse än Miethes
misslyckade guldproduktion. Att lättare element uppstå ur tyngre, kunna vi dagligen
bevittna uti de radioaktiva fenomenen, och det finns anledning antaga att en sådan
utveckling försiggår i långt större skala i solens, stjärnornas och nebulosornas inre.
Men den motsatta processen, varvid den sönderfallande materien återuppbygges,
har ännu ingen varit vittne till — före professor Paneth.
Den frejdade nobelpristagaren, professor Heike Kamerlingh Onnes, skaparen
av köldlaboratoriet i Leyden, avled den 22 febr. 1926. Vid Onnes’ kryogeniska
laboratorium ha så småningom alla gaser förlorat sin natur av »permanenta»
genom att överföras i flytande och slutligen i fast form. Den sista och svåraste
var helium, som kokar under atmosfärstryck vid minus 268,7 grader. Flytande
helium framställdes första gången 1908, varvid man genom vätskans avdunstning
i vakuum nedbragte temperaturen till 272°, allenast en grad från den absoluta
nollpunkten! Men de upprepade försöken att erhålla helium i fast form
stran-’ dade. I juli 1926, endast några månader efter ledarens frånfälle, har emellertid W. H.
Keesom lyckats lösa också denna uppgift och därigenom fogat slutstenen i
Kamerlingh Onnes’ livsverk. Köldproblemet kan betraktas som löst.
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
